Gert Ohlsson – Munnen är en del av kroppen

Under 1800-talet gick folk till bysmeden när de ville ha hjälp med en tand som värkte. Smeden tog då en tång och drog ut tanden och då försvann både tanden och värken.

Om folk hade ont i ett ben så kunde man gå till fältskär som då sågade av det onda benet. Då försvann både benet och värken. Redan här delade man upp munnen och övriga kroppen, vilket sitter i ända in i våra dagar och har blivit två olika lagar som styr Hälso- och sjukvården respektive tandvården.

Idag har Värmlands barn de bästa tänderna i Sverige och Sverige är bäst i världen! Tack vare ett målmedvetet arbete av Folktandvården med framför allt förebyggande arbete, så har man lyckats så bra. Idag har Folktandvården flera tandhygienister än tandläkare, och Folktandvården träffar årligen nästan alla barn upp till 19 år. Några få barn går hos privata tandläkare. Upp till 19 år är tandvården avgiftsfri. Därefter kan man teckna ett abonnemang för frisktandvård och bibehålla sina friska tänder. Detta gör idag c:a 60 % av våra 19-åringar. Men alla över 19 år kan teckna ett abonnemang och priset blir då efter ens tandstatus. Man betalar ett fast belopp varje månad och blir kallad en gång per år. Abonnemanget följer med en 20-åring som flyttar till en annan ort i ett annat län. Detta är ett mycket framgångsrikt sätt att vårda sina tänder. Folktandvården har erhållit flera fina utmärkelser för detta framgångsrika arbete. Vi gratulerar!

Vuxna får idag subventioner tandvårdskostnader över 3.000 kr med 50% och efter 15.000 kr med 85% av den faktiska kostnaden. Trots dessa subventioner blir räkningen för tandvård för dyr för många människor. I den vanliga sjukvården behöver man inte betala mer är 1.100 kr/år. Där efter inträder ett högkostnadsskydd och man får frikort. Varför gäller inte detta för tandvård? Tänderna sitter ju också i kroppen. Om vi skulle införa samma system för tandvård som för sjukvården, skulle det kosta staten 12-15 miljarder under det första året. Sedan skulle kostnaden sjunka allt efter som tänderna blev bättre. Tyvärr verkar det som att Riksdagens ledamöter inte anser att det är värt att satsa på en tandvårdsreform likt sjukvårdens patientavgiftssystem. Om man gjorde det, skulle folkhälsan i landet höjas betydligt, eftersom munhälsan påverkar hela kroppens hälsotillstånd.
Sätt in tänderna i kroppen!

Gert Ohlsson (L)
Ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet

Studentmottagning för vårdsökande invigd

I två dagar har vi haft glädjen att inviga Akademiska Vårdcentraler. Här sammanförs utbildning till studenter och personal med patientnära forskning och utveckling för att möta framtidens personcentrerade vård. Invigde gjorde Marianne Utterdahl, ordförande i primärvård och psykiatriutskottet.

2016_02_17 invigning AVC 2016_02_17 invigning AVC_diplom 2016_02_17_marianne inviger AVC_3

Snart öppnar framtidens operationshus

Fredag den 19 februari kl 13:15 invigs Värmlands nya operationshus.
Idag (10/2) fick pressen möjlighet att kika runt i lokalerna.

Här hittar ni ett reportage från VF.

glas entremålning barn

operation

Marianne Utterdahl – Vad är det som lyser bakom molnen?

Så är vi redan inne i februari, och vissa dagar har solen börjat värma och locka med att våren kommer. Och även om vi kommer att få våra stunder av sol och värme och gryende växtlighet – så vet vi också att med all sannolikhet kommer kylan och vintern att göra sig påmind igen innan våren kommer på allvar.

solen%20lyser%20bakom%20molnenSom politiker förundras jag nästan dagligen över hur givande det demokratiska, politiska arbetet är. Att jobba för det jag tror på.  När jag ser hur processerna går i rätt riktning, då är de varma solstrålarna närvarande. Det är underbart. Självklart blir ju inte allt omedelbart så som vi vill eller ens beslutar. De tre gyllene T:na;  (Ting Tar Tid ) är väldigt tydligt närvarande. Till viss del helt naturligt och nödvändigt. Fortsätt läsa ”Marianne Utterdahl – Vad är det som lyser bakom molnen?”

Nu blir vården ännu närmre!

bedömningsbil elisabeth kihlström
En av de anställda sjuksköterskorna vid bedömningsbilen Johan Trulsson och Elisabeth Kihlström KD, ordförande i Sjukhusutskottet.

Nu blir vården ännu närmre!

Idag börjar landstingets i Värmland nya bedömningsbil att rulla. Ambulans och ambulanshelikopter kompletteras nu med en ny bilburen vårdnivå som är bemannad med sjuksköterskor.

– Det är roligt att vårt initiativ nu blir verklighet. Vården blir närmre för patienten som får rätt vård direkt. Detta är en del i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, säger Elisabeth Kihsltröm KD ordförande i Sjukhusutskottet.

De kommer i första hand åka på icke akuta uppdrag för att göra en bedömning. Kan sjuksköterskorna själva ge patienten vården i hemmet så ordnas det. De har också möjlighet att kontakta ambulanshelikopterläkaren eller patientens egen läkare på dennes vårdcentral. Behöver patienten en akut ambulanstransport så ringer ordnar de det. Skulle det  istället behövas en besökstid inom primärvården eller kontakt med rätt instans i sin kommun så ordnar sjuksköterskorna det. Deras uppgift är att lotsa patienten rätt.

bedömningsbil

 

Utveckling är vägen för att möta framtidens vårdbehov

Landstinget i Värmlands ekonomiska omställningsbehov är något att ta på största allvar. Mediabilden som beskriver situationen och tilltänkta åtgärder är dock kraftigt överdriven. Här nedan presenterar vi det omställnings och utvecklingsarbete som pågår.

Landstingets i Värmland utvecklingsplan
Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. Därför har Landstinget i Värmland tagit fram ett nytt vårdsystem med olika vårdnivåer som ska vara flexibla. Satsningar kommer göras på den öppna vården och e-hälsa kommer bli en naturlig del och komplettera det nuvarande vårdutbudet.

Landstinget i Värmland har tagit fram en utvecklingsplan för att uppnå kvalitetsmålen:

  • Inga vårdskador
  • Bästa vårdkvalitet
  • Vård utan köer
  • Respektfulla möten

Bakgrund till utvecklingsplanen är den demografiska utvecklingen i Värmland:

  • Antalet äldre ökar
  • Antalet multisjuka ökar
  • Den arbetsföra befolkningen minskar
  • Förändrade livsstilsbeteenden leder till högre sjuklighet
  • Den psykiska ohälsan ökar

Patienter och anhörigas förväntningar på vården och deras kompetens kring sina sjukdomar kommer att öka och det är något sjukvården behöver anpassa sig till. Här är Värmland först ut i Sverige med att ta fram en sådan plan.

Åtgärder för ekonomi i balans
För att få en ekonomi i balans krävs fokus på kvalitet och patientsäkerhet. Det gör vi genom att jobba målmedvetet med de många förbättringsarbeten som pågår. För att ge patienten den bästa vägen genom vården. De långsiktiga åtgärderna är en förutsättning för att klara den ekonomiska utmaningen framåt. Det har länge varit fokus på att bromsa kostnadsutvecklingen, det vi ser är att utveckling och omställningsarbete har gått för långsamt. Trots att personalstyrkan har ökat kraftigt under de senaste två, tre åren är det fortfarande en tuff arbetssituation, för dålig tillgänglighet och tröghet i innovationer. Vi behöver få genomslag i förändrade arbetssätt för att förbättra vården, arbetsmiljön och ekonomin. Åtgärder såsom utvecklad ambulanssjukvård och skapandet av närvårdsenheterna bidrar till att patienter slipper åka i onödan till den hårt belastade akuten, det förbättrar både patientens helhetsvård samt personalens situation och är kostnadseffektivt. Landstinget i Värmland ser nu över personalstrukturen och i första hand skall personal finnas i vårdnära verksamhet. Därför ses hela organisationen över, från administration till vårdpersonal. Utvecklade arbetssätt med patientsäkerhet och kvalitet i fokus kan innebära fler anställda på vissa ställen, av viss profession och färre på andra. Detta med fokus på långsiktig utveckling genom utvecklingsplanen och förbättringskulturen. Utvecklingsplanen spelar en tydlig roll för att få en ekonomi i balans samtidigt som en ekonomi i balans också är förutsättningen för att åstadkomma utveckling. Där ska vi fokusera på:

  • Hälsofrämjande och förebyggande insatser
  • E-hälsa
  • Arbetssätt
  • Flexibla vårdnivåer och nivåstrukturering

Här och nu måste vi bromsa kostnadsutvecklingen genom att:

  • Prioritera bland projekt som drivs landstingsövergripande
  • Förstärkta restriktivitet när det gäller hyrpersonal
  • Anställningsstopp där endast högsta tjänstemannaledningen kan bevilja dispens
  • Stopp för planeringskonferenser med övernattning och restriktivitet för kurser och konferenser
  • Inköpsstopp för julbord och julgåva 2015

Dessa åtgärder sker parallellt med den långsiktiga utvecklingsplanen.

Flyktingsituationen
Precis som övriga Sverige märker Värmland av att det är många flyktingar som söker sig hit. Landstingets uppgift är att erbjuda hälso- och sjukvård, liksom tandvård, till personer som uppehåller sig i Värmland och är i behov av vård. Och det är viktigt att vi som landsting tar vårt ansvar. Med många nyanlända är trycket hårt i vården. Landstinget arbetar därför både på lång och kort sikt för att möta de ökande behoven och utmaningarna det innebär. På kort sikt i rådande situation har landstinget tillsatt en så kallad regional ledning för flyktingsamordning. På lite längre sikt arbetar landstinget med att införa en ny organisation för flyktingfrågorna, ett länsövergripande verksamhetsområde för asyl- och flyktingfrågor. På grund av det ökande antal flyktingar har kommer landstinget utöka den uppsökande verksamheten och använda mobila team i första hand. I de mobila teamen finns olika kompetenser som är anpassade efter aktuella behov. I dagsläget finns inte någon samlad bild över kostnaden då det är svårt att beräkna både direkta och indirekta kostnader. När den nya asylverksamheten nu tas fram ingår det att ta fram en kostnadsberäkning för den nya organisationen.

Närvårdsenheterna
Närvårdsenheterna är en del av utvecklingsplanen, patienterna ska få rätt vård på rätt nivå på ett kostnadseffektivt sätt.

Utgångspunkten för närvårdsenheterna är att skapa ett bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre genom:

Kompetens och bemanning anpassad till målgruppen

  • Hög servicenivå med ett gott omhändertagande där patienter och anhöriga känner sig trygga i den situation de befinner sig i.
  • Gott samarbete tillsammans med andra länkar i vårdkedjan som möjliggör en sammanhållen vårdprocess anpassad till patientens behov
  • Nytänkande förhållningssätt som söker utvecklingens möjligheter i framtagande av nya arbetssätt och i användandet av ny teknik, anpassat till framtidens hälso- och sjukvård

Avdelningarna kommer kunna ta emot:

  • Patienter som behöver vårdas inneliggande under en begränsad tid och har ett sjukdomstillstånd som inte kräver diagnostik och/eller behandling av mer specialiserat vårdutbud.
  • Patienter som inte är medicinskt färdigbehandlade
  • Patienter som kommer direkt från en vårdcentral, någon av länets akutmottagningar eller från en avdelning på någon av länets sjukhus.

Nya arbetssätt införs för att öppna stängda vårdplatser

Ett sådant exempel är den omvårdnadsavdelning som i somras hade öppet på CSK och gjorde succé. Alla har varit väldigt positiva och patienterna har känt sig trygga innan hemgång.
http://www.vf.se/nyheter/karlstad/succe-sommaravdelning-pa-csk
Den typen av vårdavdelning har underlättat för alla och personalen har känt sig mindre sliten. Närvårdsenheterna i Säffle och Kristinehamn är ytterligare ett led i detta och har tilldragit sig stort intresse bland landstingets personal, vilket är viktigt att ta vara på. Goda erfarenheter finns från Närvårdsavdelningen i Enköping som blivit en attraktiv rekryteringsingång för hela Uppsala län. Landstinget i Värmland inför nya arbetssätt för att få kvalitet för både patienter och personal.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmland/41-vardplatser-stangda-finns-inte-personal

Nollvision för självmord i Värmland

Pressmeddelande

Under 2014 valde 37 personer från Värmland att ta sitt liv. Det är 37 för många. Värmlandssamverkan lägger därför förslag om att Landstinget i Värmland ska ta fram en nollvision för självmord.

Trots att psykisk hälsa varit ett prioriterat område har vi inte nått de resultat vi önskat vare sig när det gäller ohälsa eller självmord. – Att blunda för självmord gör inte att de upphör utan vi måste lyfta upp frågan på agendan och vårt engagemang för psykisk livräddning måste stärkas, säger Gert Ohlsson (FP) ordförande i folkhälso- och tandvårdsutskottet.

Den ideella organisationen Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. I Miami har de på 15 år fått ner antalet självmord bland unga under 20 år med nästan 90 procent genom att vända på perspektiven från ökad psykisk hälsa till noll självmord. – Dessa erfarenheter visar att man bättre kommer åt såväl självmord som en förbättrad psykiatrisk vård och därmed bättre psykisk hälsa, säger Marianne Utterdahl (SiV) ordförande i primärvårds- och psykiatriutskottet.

Värmlandssamverkan föreslår att landstingsstyrelsen tar beslut om att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en nollvision för självmord i Värmland och redovisa det till landstingsstyrelsen i december.

Länk till Suicide Zero http://suicidezero.se

Länk till inslag om ”Inga självmord i Miami” https://www.youtube.com/watch?v=XH-5is2KiFA

Kontakt
Gert Ohlsson (FP), 072-731 48 87
Marianne Utterdahl (SIV), 072-566 77 59
Fredrik Larsson (M), 070-662 91 93
Jane Larsson (C), 070-626 24 56
Jesper Johansson (MP), 073-035 90 52
Elisabeth Kihlström (KD), 070-550 56 65