Gert Ohlsson – Munnen är en del av kroppen

Under 1800-talet gick folk till bysmeden när de ville ha hjälp med en tand som värkte. Smeden tog då en tång och drog ut tanden och då försvann både tanden och värken.

Om folk hade ont i ett ben så kunde man gå till fältskär som då sågade av det onda benet. Då försvann både benet och värken. Redan här delade man upp munnen och övriga kroppen, vilket sitter i ända in i våra dagar och har blivit två olika lagar som styr Hälso- och sjukvården respektive tandvården.

Idag har Värmlands barn de bästa tänderna i Sverige och Sverige är bäst i världen! Tack vare ett målmedvetet arbete av Folktandvården med framför allt förebyggande arbete, så har man lyckats så bra. Idag har Folktandvården flera tandhygienister än tandläkare, och Folktandvården träffar årligen nästan alla barn upp till 19 år. Några få barn går hos privata tandläkare. Upp till 19 år är tandvården avgiftsfri. Därefter kan man teckna ett abonnemang för frisktandvård och bibehålla sina friska tänder. Detta gör idag c:a 60 % av våra 19-åringar. Men alla över 19 år kan teckna ett abonnemang och priset blir då efter ens tandstatus. Man betalar ett fast belopp varje månad och blir kallad en gång per år. Abonnemanget följer med en 20-åring som flyttar till en annan ort i ett annat län. Detta är ett mycket framgångsrikt sätt att vårda sina tänder. Folktandvården har erhållit flera fina utmärkelser för detta framgångsrika arbete. Vi gratulerar!

Vuxna får idag subventioner tandvårdskostnader över 3.000 kr med 50% och efter 15.000 kr med 85% av den faktiska kostnaden. Trots dessa subventioner blir räkningen för tandvård för dyr för många människor. I den vanliga sjukvården behöver man inte betala mer är 1.100 kr/år. Där efter inträder ett högkostnadsskydd och man får frikort. Varför gäller inte detta för tandvård? Tänderna sitter ju också i kroppen. Om vi skulle införa samma system för tandvård som för sjukvården, skulle det kosta staten 12-15 miljarder under det första året. Sedan skulle kostnaden sjunka allt efter som tänderna blev bättre. Tyvärr verkar det som att Riksdagens ledamöter inte anser att det är värt att satsa på en tandvårdsreform likt sjukvårdens patientavgiftssystem. Om man gjorde det, skulle folkhälsan i landet höjas betydligt, eftersom munhälsan påverkar hela kroppens hälsotillstånd.
Sätt in tänderna i kroppen!

Gert Ohlsson (L)
Ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet

Elisabeth Kihlström – Möten en vecka i februari

Vintermånaden februari kom av sig lite och vi har nästan haft vårvärme. För mig som tycker mycket om vinter är det dock lite väl tidigt även om våren är fantastisk.

Veckan som ligger bakom var som vanligt fylld av många möten och aktiviteter av varierande karaktär. Som politiker får jag vara med om mycket och det är alltid intressant att möta människor i olika situationer. Möten är en stor del av livet.

Vad är det då som gör ett möte intressant? Det handlar det nog om att fånga ögonblicket, att leva här och nu och verkligen ta till sig det som händer. Ett möte kan vara kort och ändå ge stora avtryck.

Vi har haft pressvisning av vårt nya operationshus vilket innebar att vi fick möta flera engagerade medarbetare i vården som kommer att ha detta hus som sin arbetsplats framöver. Vilken kompetens och vilket fantastiskt arbete de visade på för att patienterna på bästa sätt ska få en riktigt bra vård i samband med att de opereras. Det handlar om möten som ska skapa trygghet i en situation som kan kännas skrämmande.

En ny mottagning för bentäthetsmätning är invigd och i full gång. De värmländska patienterna kan nu få en ”helkropps-dxa” på hemmaplan. Vi ska ha hög kvalitet på vården för patienter med osteoporos.

Flera möten under veckan handlade om utveckling av vården. Hur vi på bästa sätt ska använda de resurser vi har för att tillgodose medborgarnas behov av vård. I Stockholm fick jag vara med och samtala om vilket kunskapsstöd de nationella myndigheterna bör bidra med för att vården ska bli så jämlik som möjlighet i hela Sverige. I dessa samtal är det viktigt att vi är med, och det är vi!

För min personliga del hade jag också ett intressant möte en kväll med mina kurskamrater från distriktssköterskeutbildningen. Vi firade att det är femton år sedan vi tog examen. Så roligt att få höra vad alla gör idag.

Mot slutet av veckan kom vintern tillbaka och jag kunde ta fram längdskidorna och ge mig ut på en tur i solskenet. Det kan ju inte bli så mycket bättre en dag i februari.

Elisabeth Kihlström, KD
Landstingsråd och ordförande i Sjukhusutskottet

 

Nu blir vården ännu närmre!

bedömningsbil elisabeth kihlström
En av de anställda sjuksköterskorna vid bedömningsbilen Johan Trulsson och Elisabeth Kihlström KD, ordförande i Sjukhusutskottet.

Nu blir vården ännu närmre!

Idag börjar landstingets i Värmland nya bedömningsbil att rulla. Ambulans och ambulanshelikopter kompletteras nu med en ny bilburen vårdnivå som är bemannad med sjuksköterskor.

– Det är roligt att vårt initiativ nu blir verklighet. Vården blir närmre för patienten som får rätt vård direkt. Detta är en del i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, säger Elisabeth Kihsltröm KD ordförande i Sjukhusutskottet.

De kommer i första hand åka på icke akuta uppdrag för att göra en bedömning. Kan sjuksköterskorna själva ge patienten vården i hemmet så ordnas det. De har också möjlighet att kontakta ambulanshelikopterläkaren eller patientens egen läkare på dennes vårdcentral. Behöver patienten en akut ambulanstransport så ringer ordnar de det. Skulle det  istället behövas en besökstid inom primärvården eller kontakt med rätt instans i sin kommun så ordnar sjuksköterskorna det. Deras uppgift är att lotsa patienten rätt.

bedömningsbil

 

Utveckling är vägen för att möta framtidens vårdbehov

Landstinget i Värmlands ekonomiska omställningsbehov är något att ta på största allvar. Mediabilden som beskriver situationen och tilltänkta åtgärder är dock kraftigt överdriven. Här nedan presenterar vi det omställnings och utvecklingsarbete som pågår.

Landstingets i Värmland utvecklingsplan
Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. Därför har Landstinget i Värmland tagit fram ett nytt vårdsystem med olika vårdnivåer som ska vara flexibla. Satsningar kommer göras på den öppna vården och e-hälsa kommer bli en naturlig del och komplettera det nuvarande vårdutbudet.

Landstinget i Värmland har tagit fram en utvecklingsplan för att uppnå kvalitetsmålen:

  • Inga vårdskador
  • Bästa vårdkvalitet
  • Vård utan köer
  • Respektfulla möten

Bakgrund till utvecklingsplanen är den demografiska utvecklingen i Värmland:

  • Antalet äldre ökar
  • Antalet multisjuka ökar
  • Den arbetsföra befolkningen minskar
  • Förändrade livsstilsbeteenden leder till högre sjuklighet
  • Den psykiska ohälsan ökar

Patienter och anhörigas förväntningar på vården och deras kompetens kring sina sjukdomar kommer att öka och det är något sjukvården behöver anpassa sig till. Här är Värmland först ut i Sverige med att ta fram en sådan plan.

Åtgärder för ekonomi i balans
För att få en ekonomi i balans krävs fokus på kvalitet och patientsäkerhet. Det gör vi genom att jobba målmedvetet med de många förbättringsarbeten som pågår. För att ge patienten den bästa vägen genom vården. De långsiktiga åtgärderna är en förutsättning för att klara den ekonomiska utmaningen framåt. Det har länge varit fokus på att bromsa kostnadsutvecklingen, det vi ser är att utveckling och omställningsarbete har gått för långsamt. Trots att personalstyrkan har ökat kraftigt under de senaste två, tre åren är det fortfarande en tuff arbetssituation, för dålig tillgänglighet och tröghet i innovationer. Vi behöver få genomslag i förändrade arbetssätt för att förbättra vården, arbetsmiljön och ekonomin. Åtgärder såsom utvecklad ambulanssjukvård och skapandet av närvårdsenheterna bidrar till att patienter slipper åka i onödan till den hårt belastade akuten, det förbättrar både patientens helhetsvård samt personalens situation och är kostnadseffektivt. Landstinget i Värmland ser nu över personalstrukturen och i första hand skall personal finnas i vårdnära verksamhet. Därför ses hela organisationen över, från administration till vårdpersonal. Utvecklade arbetssätt med patientsäkerhet och kvalitet i fokus kan innebära fler anställda på vissa ställen, av viss profession och färre på andra. Detta med fokus på långsiktig utveckling genom utvecklingsplanen och förbättringskulturen. Utvecklingsplanen spelar en tydlig roll för att få en ekonomi i balans samtidigt som en ekonomi i balans också är förutsättningen för att åstadkomma utveckling. Där ska vi fokusera på:

  • Hälsofrämjande och förebyggande insatser
  • E-hälsa
  • Arbetssätt
  • Flexibla vårdnivåer och nivåstrukturering

Här och nu måste vi bromsa kostnadsutvecklingen genom att:

  • Prioritera bland projekt som drivs landstingsövergripande
  • Förstärkta restriktivitet när det gäller hyrpersonal
  • Anställningsstopp där endast högsta tjänstemannaledningen kan bevilja dispens
  • Stopp för planeringskonferenser med övernattning och restriktivitet för kurser och konferenser
  • Inköpsstopp för julbord och julgåva 2015

Dessa åtgärder sker parallellt med den långsiktiga utvecklingsplanen.

Flyktingsituationen
Precis som övriga Sverige märker Värmland av att det är många flyktingar som söker sig hit. Landstingets uppgift är att erbjuda hälso- och sjukvård, liksom tandvård, till personer som uppehåller sig i Värmland och är i behov av vård. Och det är viktigt att vi som landsting tar vårt ansvar. Med många nyanlända är trycket hårt i vården. Landstinget arbetar därför både på lång och kort sikt för att möta de ökande behoven och utmaningarna det innebär. På kort sikt i rådande situation har landstinget tillsatt en så kallad regional ledning för flyktingsamordning. På lite längre sikt arbetar landstinget med att införa en ny organisation för flyktingfrågorna, ett länsövergripande verksamhetsområde för asyl- och flyktingfrågor. På grund av det ökande antal flyktingar har kommer landstinget utöka den uppsökande verksamheten och använda mobila team i första hand. I de mobila teamen finns olika kompetenser som är anpassade efter aktuella behov. I dagsläget finns inte någon samlad bild över kostnaden då det är svårt att beräkna både direkta och indirekta kostnader. När den nya asylverksamheten nu tas fram ingår det att ta fram en kostnadsberäkning för den nya organisationen.

Närvårdsenheterna
Närvårdsenheterna är en del av utvecklingsplanen, patienterna ska få rätt vård på rätt nivå på ett kostnadseffektivt sätt.

Utgångspunkten för närvårdsenheterna är att skapa ett bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre genom:

Kompetens och bemanning anpassad till målgruppen

  • Hög servicenivå med ett gott omhändertagande där patienter och anhöriga känner sig trygga i den situation de befinner sig i.
  • Gott samarbete tillsammans med andra länkar i vårdkedjan som möjliggör en sammanhållen vårdprocess anpassad till patientens behov
  • Nytänkande förhållningssätt som söker utvecklingens möjligheter i framtagande av nya arbetssätt och i användandet av ny teknik, anpassat till framtidens hälso- och sjukvård

Avdelningarna kommer kunna ta emot:

  • Patienter som behöver vårdas inneliggande under en begränsad tid och har ett sjukdomstillstånd som inte kräver diagnostik och/eller behandling av mer specialiserat vårdutbud.
  • Patienter som inte är medicinskt färdigbehandlade
  • Patienter som kommer direkt från en vårdcentral, någon av länets akutmottagningar eller från en avdelning på någon av länets sjukhus.

Positivt utfall för egen vårdbegäran

I oktober 2012 infördes efter initiativ av oss i Värmlandssamverkan egen vårdbegäran i Landstinget i Värmland. Genom att ta bort remisstvånget till de specialistmottagningar som tidigare haft det kravet ökar vi tillgängligheten och stärker patientens ställning. Med egen vårdbegäran vill vi skapa ytterligare en väg in i vården. Vi kan nu konstatera att utfallet är positivt och att patienterna uppfattar egen vårdbegäran som smidig.

egen vårdbegäran

Värmlands invånare kan alltså själva skicka in en vårdbegäran och få sin sak prövad utan att först gå till en vårdcentral, Man kan naturligtvis fortfarande besöka sin vårdcentral för en remiss via läkare. Väljer man egen vårdbegäran bedöms den på samma sätt som om det vore en inkommen remiss från en vårdverksamhet. Vilket innebär att den mottagande enheten avgör om patienten ska få en tid eller bli hänvisad till annan vårdenhet.

Fortsätt läsa ”Positivt utfall för egen vårdbegäran”

Värmlandssamverkan fortsätter styra Landstinget i Värmland

 

 

 

 

 

2014-10-07
Pressmeddelande

Efter ingående förhandlingar mellan Moderaterna, Centerpartiet, Sjukvårdspartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet har partierna enats om att bilda minoritetsstyre i Landstinget i Värmland.

Förhandlingar har pågått och tre veckor efter valet är det klart. En bra grund i förhandlingarna har varit det goda samarbetet och sättet att lösa problem på under den gångna mandatperioden. Ytterligare fördelar i förhandlingarna har varit att vi sedan tidigare är överens om landstingsplan och budget för 2015. Vi är enade och målinriktade med en gemensam grund att stå på.

Vi ser fram emot att fortsätta samarbeta för att värmlänningarna ska ha god tillgång till bra hälso- och sjukvård i hela Värmland. Den nya situationen innebär att det finns tre block i landstingsfullmäktige, Värmlandssamverkan är med 38 mandat det största blocket, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 36 blir näst största blocket samt Sverigedemokraterna med 7 mandat blir minst. Vi avser därför att fortsätta styra och ta ansvar för landstinget i Värmland.

Från vänster: Jesper Johansson MP, Gert Ohlsson FP, Elisabeth Kihlström KD, Jane Larsson C, Fredrik Larsson M och Marianne Utterdahl SiV

Här nedan följer Värmlandssamverkans politiska plattform

Hållbar regional utveckling – Ett mer demokratiskt Värmland
Landstingets sammansättning och beslutsfattande ska vara ett uttryck för folkviljan. Vår uppfattning är att politiska beslut på länsnivå skall behandlas av folkvalda politiker. Värmland ska därför bilda en fullvärdig regionkommun 2018 med ansvar för hälso- och sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik, folkhögskolor och kultur med mera.

Kvalitet och utveckling – Bättre hälsa i Värmland
Landstinget i Värmland tar ett aktivt ansvar för att utveckla hälso- och sjukvårdssektorn. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska förstärkas. Genom att sörja för en hälso- och sjukvård som håller en hög kvalitet och som ständigt utvecklas bidrar vi till att göra Värmland till en attraktiv region att verka och bo i.

Din hälso- och sjukvård
I Landstinget i Värmland ska vården ha patienternas perspektiv. Vården ska vara nära både geografiskt och personligt. För att lyckas med detta krävs bra ledarskap och att medarbetarna har möjlighet att arbeta med kvalitet. För oss går kvalitet och ekonomi hand o hand och är en förutsättning för en effektiv och patientsäker vård. God ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig grundförutsättning och alla uppdrag, prioriteringar och beslut ska tas med hänsyn till landstingets ekonomi.

Valfrihet och mångfald – Öka valfriheten inom Hälso och Sjukvård i Värmland
Genom att överlåta valet av utförare av hälso- och sjukvård till patienterna, sker ett vårdval som främst bygger på kvalitet och tillgänglighet. Valfrihetssystem kan byggas upp för många av landstingets verksamheter inom såväl vård och behandling som rehabilitering och förebyggande insatser.

Trygghet och säkerhet – Minska skador som kan uppkomma i vården
Vården i Värmland ska genomsyras av respektfulla möten. Alla människors lika och okränkbara värde oavsett ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, religion, social situation, funktionsnedsättning eller bostadsort ska vara vägledande. Vården skall ha en helhetssyn på människan där fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov tillgodoses.

Tillgänglighet och närhet – Öka tillgängligheten till vården i Värmland
Alla skall erbjudas hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården och lättillgänglig information om de skilda verksamheterna som erbjuds av landstinget och andra vårdgivare. Vården måste vara tillgänglig via telefon, webben och personlig kontakt.

Medarbetare och ledarskap – Vara en attraktiv arbetsgivare
För att patienten ska få en trygg, effektiv och säker vård krävs att våra medarbetare trivs och känner arbetsglädje. Framgångsfaktorer är en attraktiv arbetsplats, konkurrenskraftiga löner och utvecklingsmöjligheter. Medarbetarna ska vara delaktiga i beslutsprocessen och kunna påverka verksamhetens utveckling och sin arbetsmiljö.               

Miljö och hållbarhet – Bättre värna om våra gemensamma resurser
Vi tar aktivt ansvar för att landstingets miljöarbete stärks, och att vi i Värmland värnar om de gemensamma resurserna lokalt och globalt. God miljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Vi lyfter särskilt fram kollektivtrafikens roll för länets hållbara utveckling. Värmland ska vara ledande inom hållbarhetsfrågor.

Ekonomi och hushållning – landstinget ska arbeta för god ekonomisk hushållning
En välskött ekonomi är en förutsättning för välfärd. Landstinget i Värmland påverkas av det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Vi arbetar strategiskt och långsiktigt med ekonomiplanering och hälsoekonomi, samtidigt som kontinuerliga uppföljningar och revideringar av budget och verksamhetsplan görs.

Fredrik Larsson (M), 0706-62 91 93
Jane Larsson (C), 0706-26 24 56
Marianne Utterdahl (SIV), 0725-66 77 59
Jesper Johansson (MP), 0730-35 90 52
Elisabeth Kihlström (KD), 0705-50 56 65
Gert Ohlsson (FP), 0727-31 48 87

Detta har vi gjort!

Här hittar ni en sammanställning av vad vi gjort för värmländsk hälso- och sjukvård under denna mandatparioden.

Detta har vi gjort 2010-2014