Gert Ohlsson – MMM=Mat Motion Motivation

Det är ledord för Friskvården i Värmland. Våra hälsokonsulenter finns i varje kommun och dit kan de vända sig som vill ha hjälp och stöd att ändra sina levnadsvanor utifrån dessa 3M.

I Värmland har vi en högre andel av befolkningen, jämfört med riket, som har övervikt eller fetma. Drygt 20% av barnen har övervikt eller fetma vilket inte är bra. Visserligen har detta problem minskat något, men arbetet måste fortsätta. Vi har en bra överenskommelse mellan Landstinget i Värmland, länets kommuner, Friskvården i Värmland och Idrottsrörelsen om att samarbeta om arbetet med barnens övervikt. Elevhälsan i kommunerna är här en mycket viktiga aktör.

Det är svårt att gå ned i vikt. Eller rättare, det är svårt att inte gå upp i vikt, sedan man gått ned. Det behövs motivation och stöd många gånger. Detta kan man få av Friskvårdens hälsokonsulenter. De har god utbildning för detta arbete och kan stödja de som söker sig dit. Man arbetar endast med vuxna, inte barn. Friskvården i Värmland tar emot många av de FAR-recept som legitimerad personal skriver ut. FAR= Fysisk Aktivitet på Recept.

Man behöver inte träna för att åka Vasaloppet. Det är den vardagliga rörelsen som ger god effekt. Ta trappan istället för hissen, ta en promenad på 30 min dagligen osv.

Jag frågade en av våra hälsokonsulenter vilken motion som är den bästa? Hon svarade: Den som blir av!

Gert Ohlsson (L) Ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet & Ordförande i styrelsen för Friskvården i Värmland

Elisabeth Kihlström -Mellan hägg och syren

Nu är vi mitt i maj månad och vi får glädjas åt spirande grönska och ökande mängd blommor. Vitsippa och Tussilago har vi haft ett tag och nu kommer Kabbeleka, Humleblomster, Gullviva och Liljekonvalj och många fler. Det händer mycket i naturen den här årstiden. Som många andra uppskattar jag den här tiden på året och jag försöker ta mig ut för att hinna se och njuta så mycket det går.

Det händer mycket i landstinget också. Den tredje maj började vår andra bedömningsbil, bemannad med specialistutbildad sjuksköterska, att åka ut till patienter. Vi har sedan slutet av förra året en bedömningsbil, eller PBR – Prehospital Bedömnings Resurs- som är det fullständiga namnet, i Karlstad. Det har fungerat mycket bra, patienterna får en kvalificerad bedömning i hemmet och i många fall behöver inte en vanlig ambulans åka ut. Patienten kan få råd och kanske hjälp att boka tid på vårdcentralen. Dessutom blir det färre besök på akutmottagningen i Karlstad. Behöver patienten åka in till sjukhus så ordnar sjuksköterskan det.

För ett par veckor sedan hade jag förmånen att följa med sjuksköterskan i bedömningsbilen i Karlstad några timmar för att se hur de jobbar. Samarbetet med SOS är avgörande för att säkerställa att det är rätt larm som kommer till bedömningsbilen. Kontakten med ambulansöverläkare och andra specialistläkare sker på ett enkelt sätt utifrån patientens behov. Patienterna slipper onödiga resor och många kan lugnt vara kvar hemma. Mycket intressant och det bästa är ju att patienterna kan känna sig trygga.

Den nya resursen utgår från Sunne och det blir en bra förstärkning av ambulanssjukvården i Fryksdalen. Jag fick äran att få inviga den nya bedömningsbilen och det känns mycket bra att denna resurs nu finns på fler platser i Värmland. Vi arbetar med att utveckla ambulanssjukvården i hela Värmland och att ha rätt resurs för de behov som finns.

I veckan som ligger framför invigs en ny accelerator, en avancerad maskin som används för strålbehandling av patienter som har cancer. Vi har två acceleratorer i Värmland, båda ger hög kvalitet på behandlingarna. Den nya maskinen är lite annorlunda när det gäller tekniken och strålsjuksköterskorna ställer in den på annat sätt. Båda våra acceleratorer säkerställer att patienterna i Värmland även i fortsättningen kan få sin strålbehandling med hög kvalitet.

För dig som patient kommer en stor förändring i slutet av maj. Landstinget i Värmland öppnar upp ”Journalen via nätet”. Funktionen är kopplad till 1177 – vårdguiden och innebär att du kan läsa din journal direkt via nätet. Syftet med tjänsten “Journalen via nätet” är att du som patient genom att få tillgång till din journal ska få ökad delaktighet och större möjlighet att engagera dig i din egen vård och hälsa.

Elisabeth Kihlström, KD, ordförande i sjukhusutskottet

Jesper Johansson – Miljöarbetet går framåt

Nu när vårvärmen och grönskan äntligen slagit ut, kan man ibland fundera på om det är värt mödan och tiden att sitta på så många möten, läsa så många förslag och fatta så många beslut som vi landstingspolitiker gör. Då kan det vara bra att titta bakåt lite, för att bli påmind om att många saker utvecklas åt rätt håll. Och det kan också vara bra att se sig omkring bland andra landsting, för att upptäcka att Värmland ligger i täten på vissa områden, och för att se vilka vi kan hämta inspiration från för att bli bättre i andra avseenden.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sammanställer en massa information om landstingen och kommunerna i något som kallas ”Öppna jämförelser”.  En trevlig rapport från det arbetet är ”Öppna jämförelser – Miljöarbetet i landsting och regioner 2015” . Där har SKL jämfört olika landstings miljöpåverkan 2014 utifrån sex viktiga aspekter:

  • hur mycket energi som används i landstingens lokaler,
  • klimatpåverkan från medicinska gaser,
  • andel av avfall som går till materialåtervinning,
  • andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken,
  • andel ekologiska livsmedel i landstingens kostverksamhet,
  • antal antibiotika-recept som skrivs ut per 1000 invånare.

Det som är mest glädjande i dessa siffror är den förbättring som skett över tiden. För alla faktorerna utom avfallsåtervinningen finns jämförelsesiffror för 2009 – och i alla de faktorerna har utvecklingen gått i positiv riktning, både i Värmland och i Sverige som helhet!

Så miljöarbetet går framåt, även om vi alltid kan önska att det ska gå snabbare. Landstingen blir mer och mer energieffektiva, klimatpåverkan från medicinska gaser minskar, kollektivtrafiken går alltmer på förnybara bränslen, andelen ekologisk mat ökar, och läkarna blir mer försiktiga med att skriva ut antibiotika.

Väldigt glädjande är också att Värmland har den lägsta energiförbrukningen per kvadratmeter av alla landsting. Och det är en tätposition som vi i Värmland har hållit några år nu. Som en del säger, livet är inte bara en tävling, men det är ändå roligt att vara bäst!

Samtidigt finns det goda föredömen som vi borde kunna lära oss av. I Kronoberg är hela 46 % av maten ekologisk, och i Jämtland återvinns så pass mycket som 36 % av landstingets avfall, bara för att nämna två exempel.

I vårt landsting jobbas det nu för att vi ska nå så många som möjligt av målen i vårt miljöpolitiska program för 2012-2016. Samtidigt har arbetet börjat med att ta fram en ny miljöstrategi, som ska ta vid när det miljöpolitiska programmet löper ut vid årsskiftet. Min förhoppning är att när vi blickar tillbaka om fem år ska vi kunna se att hela Värmland har tagit rejäla kliv i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Och att landstinget har gjort betydelsefulla bidrag till den utvecklingen.

Jesper Johansson MP, landstingsråd

Marianne Utterdahl – Regionfrågan engagerar

Kvällen faller utanför landstingshuset och jag är på väg att avrunda dagens arbete efter en medlemsstämma. I alla partier pågår febrilt arbete med att fundera över denna mandatperiods stora fråga; ”Hur blir livet för Värmlands invånare den dag vi bildar storregion”. Om vi nu gör det. Och med vilka, varför och när.

Detta är en fråga som berör, engagerar, upprör – eller helt enkelt går helt obemärkt förbi människor.

På samma sätt är det med andra frågor som engagerar och berör. Mycket kraft, tid och engagemang läggs på att samtala med människor. Med tjänstemän och profession, med medlemmar, förtroendevalda i och mellan partier, med väljare och – ja dem man möter.

Så varför händer det inte mera då? Hur kan det komma sig att samma frågor bearbetas om och om igen?  Ibland är frustrationen hög och tålamodet lågt och man får ta i för att hålla i – och hålla ut.

Jo, därför att förändringsprocesser tar tid. Att förändra invanda mönster, stora organisationer, kultur, arbetssätt – tankesätt och vanor. Det tar tid. Och vi i Värmlandssamverkan är helt övertygade om att det enda sättet att komma framåt – är just att förändras. Utveckla, tänka – göra och handla nytt.

Och visst ser vi också förändringens vindar. Den nya ledningsorganisationen som skall stödja verksamheterna i att klara sina uppdrag. Utvecklingsplanen som vi tagit fram i landstinget och som pekar vägen för den vård vi ska leverera framåt, med utgångspunkt i de resurser vi HAR, i de befolkningsbehov som finns och som förväntas komma, med de möjligheter till flexibla, nära och kvalitativa lösningar som finns. Utbyggnaden av första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa. Närvårdsenheter. Mobila team, digitala lösningar, journalen på nätet och möjlighet till webb-bokningar är några lösningar som nu händer.  Akademiska vårdcentraler, som främjar kunskapsutveckling, kompetensförsörjning, kvalitet och bevarandet av nära vård är ett annat exempel på vad som sker ute i länet.

Jo. Visst har vi mycket kvar att uträtta. Men jag avrundar dagen. Det är sent, och jag är trött. Men mycket nöjd.

Tacksam för förtroendet, för uppgiften – att i demokratiska processer- tillsammans med andra förtroendevalda få vara en del av utvecklingen av Värmländsk hälso- och sjukvård och regional utveckling!

Marianne Utterdahl, landstingsråd för Sjukvårdspartiet i Värmland

Jane Larsson – Kommunikation

Jag vill kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det övergripande målet för mitt arbete som landstingsråd är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att kommuner, primärvård och sjukhusvården skall samverka runt de sjuka äldre. Den viktigaste uppgiften för sjukvården framöver är att informera och skapa möjligheter att skjuta upp tidpunkten för att du och jag skall bli den mest sjuk äldre och när detta inträffar ska vi erbjuda Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Hälsa, service, delaktighet och vårdkvalitet ska genomsyra all vård och omsorg. Därtill kommer ett proaktivt arbetssätt. Hög tillgänglighet, bra bemötande och empatisk personal. Alla medarbetare bör ta personligt ansvar och förutsätts ge service utöver det förväntade. Var och en tar ansvar för att patienten alltid har kommit rätt.

All information och vägledning ska vara lättillgänglig, samordnad och enhetlig. Mjuka värden, empati, helhetssyn, bemötande, service och vårdmiljö, är lika viktiga som god vård. Våra vårdcentraler bör också ha en mera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. Detta för att skapa mindre behov av vård.

Något som jag ofta stöter på är att  kommunikation och information under vårdperioden skulle kunna bli bättre. Att få en namngiven vårdkontakt för en trygg och lättförståelig  logistik gör allt så mycket lättare. Samordning och samverkan mellan vårdgivare måste bli bättre, läkare och sjuksköterskor ska vara mer i vården och inte administrera, de anhöriga och närstående behöver stöd i den nya tekniken för att kunna bli tydligt delaktiga, men också att kunna få bra information om kommunikation och egenvård. Som patient skall man inte behöva fundera på om det är kommunal eller landstingsdriven vård man får. Så är det tyvärr inte alltid idag.

Jane Larsson C, ordförande i Personalutskottet

Fredrik Larsson – utmaningar och möjligheter

Som landstingets ombud på kommuninvests årsstämma har jag förmånen att få lyssna till bra föredrag. Det handlar naturligtvis mycket om utvecklingen av samhällets ekonomi och därmed kommuner och landstings finansiella situation. Det är en viktig grund för möjligheterna att finansiera de stora investeringar som behöver göras inför framtiden. Behovet av bostäder är nästintill akut och därmed infrastrukturen som gör nya områden möjliga att exploatera. För oss i landstingen så handlar det ofta om sjukhusbyggnader och den tekniska utrustning som behövs för framtidens vård. Många sjukhus är byggda på -70 -80 talen och nu börjar det bli hög tid för att renovera och ersätta omoderna byggnader. I Värmland har vi börjat den resan, senast var det nya operationcentrum som invigdes.

Ofta benämns det som stora utmaningar att vi blir äldre och fler, framförallt genom invandring och asylsökande. Men nu hörs också röster som talar om den enorma potentialen som finns i att många pensionärer är friska och krya och har en kompetens som vi verkligen har behov av i arbetslivet. Jag tror också att den sociala effekten av att finnas kvar i arbete, känna sig behövd och att ha en roll är viktigt för välmående. När det gäller att få nya svenskar i arbete så är det naturligtvis en stor utmaning men likaså en enorm potential i outnyttjad arbetskraft. Säkert är det så att det kräver förändringar som inte bara kommer att vara enkla men som på sikt är nödvändiga.

blogg fredrik

Min slutsats är att det finns goda skäl att se positivt på framtiden om vi sköter våra kort rätt.

Fredrik Larsson M, ordförande i landstingsstyrelsen

 

Gert Ohlsson – Asyl

Europa har idag att hantera historiens största flyktingvåg. Det ger alla länder nya och betydligt större utmaningar än tidigare. Varje land måste ta sitt ansvar för att kunna hantera situationen. Tyvärr gör inte alla länder inom EU detta. Sverige är ett av de länder som tagit sitt ansvar och tagit emot ett stort antal asylsökande. Detta märks inte minst i Värmland.

Landstingets uppgift är att göra hälsoundersökningar, ge barnen vaccinationer, tandvård och ”vård som inte kan anstå”.  HIV och TBC förekommer och måste behandlas direkt för att inte sprida denna smitta. Därför har vi öppnat en ny avdelning på CSK för TBC. 20% av platserna på infektionsavdelningen beläggs med asylsökande idag.

Antalet asylsökande ändras från dag till dag. Den senaste statistiken jag har är från 4 april i år. Då hade vi i Värmland 8.760 asylsökande personer i länet. Av dessa var 3.865 barn under 20 år, vilka har rätt till avgiftsfri tandvård som övriga barn. Av dessa barn var 1.156 barn under 6 år.

Antalet hälsoundersökningar under 2015 var 3.727 samt 443 för kvotflyktingar och anhöriginvandring. Fram till 18 mars 2016 hade vi genomfört 2.248 hälsoundersökningar samt 79 för kvotflyktingar och anhöriginvandring. När en person fått Permanent Uppehålls Tillstånd (PUT) listas de automatiskt på närmaste vårdcentral. Sedan kan de själva välja att lista sig på vilken vårdcentral de vill, som alla andra. Dessa besök tar ofta längre tid pga tolk mm. För denna extra kostnad får Landstinget ingen kompensation.

Landstinget i Värmland är nu pilotlän med SKL för att följa asylvården. Där riggar man även för att kunna ta hand om den psykiska ohälsan som man tror kommer att komma fram över. Många har redan sökt vård för Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), vilket man befarar kommer att öka. Många flyktingar vittnar om hemska upplevelser från sina hemländer med grovt våld, övergrepp och dödande.

Folktandvården har tagit hjälp av pensionerade och mycket erfarna tandläkare samt tandhygienister. Man åker ut till asylboendena och har med sig tandborstar och tandkräm.  Man får lära sig hur nödvändigt det är att borsta tänderna morgon och kväll. Många barn har en djupt gången karies i tänderna , nästan ner till tandköttet. Många har stor konsumtion av socker, vilket man också diskuterar med de vuxna om.

Barnhälsovården har stora utmaningar med att följa upp vaccinationer. Det är svårt att utreda vilka vaccinationer barnen redan har fått i sina hemländer och vad som behöver kompletters.  Mödrahälsovården utmanas av ett ganska stort antal gravida kvinnor som inte kan tala svenska. Det är brist på tolkar och kommunikationen är komplicerad. I en kommun finns det för närvarande 25 gravida kvinnor, varav hälften inte kan prata eller förstå svenska.

De asylsökande kallas till vårdcentraler och Folktandvården och får avgiftsfri resa med kollektivtrafiken mot uppvisande av kallelsen. Nu visar det sig att i många fall kommer då hela familjen med till sjukbesöket. Detta enligt vad de brukar görai sina hemländer. Här har vi nu satt in en informationsinsats för att informera om att det är endast den som ska göra sjukbesöket som får åka avgiftsfritt.  Det har även varit väldigt många larm på ambulans till asylboendena, där det visat sig inte alls handla om akut sjukvård. Vi informerar nu om att det finns vårdcentraler dit man alltid ska vända sig, utom vid akuta fall. Information om vår sjukvårds organisation på flera språk är nu under utarbetande och mycket finns redan på 1177.

Landstinget får ersättning av Migrationsverket för de asylsökande. Dessutom erhöll vi ett extra anslag i dec 2015 för 2015 och 2016 på 61,1 miljoner kr.  Utmaningen ligger i att organisera om sjukvården efter det nya behovet som uppstått. Informationen från Migrationsverket behöver bli bättre. Idag får Landstinget oftast veta först i efterhand att det kommit en ny grupp asylsökande, eller att en grupp har flyttat, inom länet eller till en annan del av landet. Vår nya enhet för asylsjukvård arbetar hårt med alla dessa frågor och tar sig ständigt an nya utmaningar. Ingen vet vilka utmaningar vi står inför i flyktingfrågan i framtiden. Men vi har höga ambitioner att klara uppgifterna. Här behöver vi utveckla samarbetet med de ideella organisationerna och kommunerna som redan idag gör stora och värdefulla insatser.

Gert Ohlsson (L) ordförande i folkhälso- och tandvårdsutskottet.

 

Elisabeth Kihlström – Förnyelse

Nu har vi sommartid i Sverige. Vintern är över för den här säsongen och vi ser fram emot spirande grönska och värme. Årstiderna ger variation och vi får varje vår uppleva hur naturen vaknar och förnyas.

I Landstinget i Värmland arbetar vi också med förnyelse. Utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård visar på inriktningen. Jag är övertygad om att detta är rätt väg att gå. Vi ska forma vården utifrån värmlänningarnas behov och önskemål. Möjligheten att själv kunna välja och påverka är betydelsefull. Vi lever i ett samhälle som ser helt annorlunda ut än det gjorde när landstingen bildades för 150 år sedan. Självklart måste det få konsekvenser även för vården. Mycket har också förändrats och det ständiga förbättringsarbetet sker hela tiden i våra verksamheter. I veckan som gick knöts det band på sjukhuset i Torsby, avdelningar har slagits samman och organiserats om för att vården ska ligga i framkant med hög kvalitet.

knyta band

Kvalitet är ett av våra nyckelord och kvalitet ska vara vägledande i allt vi gör i landstinget. Därför bygger också förändringsarbetet på gedigen kunskap om hur det ser ut i Värmland. Vilka sjukdomar som är vanligast och hur prognosen ser ut när det gäller framtiden. Demografi och geografi är viktiga utgångspunkter. Den vård som kan finnas nära ska vara nära. Mer avancerad vård måste samlas på färre platser, ju mer specialiserad den är desto färre platser. Det är ganska självklart egentligen.

”Ja, visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?” skrev Karin Boye i sin dikt som handlar om våren men också om att vara människa. Den handlar om att våga släppa taget och att känna tillit inför det skrämmande okända.

Tillit är viktigt även när det gäller förändring och utveckling av vården. Därför är de andra två nyckelorden vi använder i landstinget mycket viktiga. Kunskap och känsla. Kunskap bygger upp kvaliteten. Känsla ger perspektiv och är viktigt för att skapa respektfulla möten. Då kan vi känna trygghet även i förändring och förnyelse.

Elisabeth Kihlström, ordförande i sjukhusutskottet.

Marianne Utterdahl – Hur gardiner kan göra en människa glad

Söndag kväll, kycklingen ligger och gottar till sig i ugnen och jag summerar veckan. En intensiv och väldigt givande vecka. Förutom alla ”vanliga” möten och sammanträden har jag också hunnit med att delta i landstingets medborgardialoger vid tre tillfällen. Dialogerna har handlat om framtidens hälso- och sjukvård. Fast egentligen även om hur vi kan och borde förstå att ”framtiden” redan är här.

Dialoger med väljare, medborgare och andra ”utanför aktivt politiskt arbete” sker ju varje dag. I butiken, på promenaden, via telefon och mail och vid våra regelbundna verksamhetsbesök. Syftet med medborgardialogerna är att det är strukturerat upplagt, stöttat av sakkunniga tjänstemän. Vi förtroendevalda med olika partibeteckning är ute för att lyssna mer än tala. Och framförallt inte debattera mellan partierna. Lyssna. Även om det är varierat hur vi klarar av detta, så är det vårt tydliga uppdrag och ambition.

Vi har pratat om och visat filmer om hur modern teknik och flexibla lösningar kan öka jämlikheten i länet, stärka tillgången till nära vård och till enklare lösningar och använda våra gemensamma resurser smartare. Fyra korta filmsnuttar som man också kan se på landstingets hemsida; http://www.liv.se/Politik-och-medborgardialog/Medborgardialog/Medborgardialoger-2016/  har visats som underlag till diskussionerna.

Och visst har det kommit in många intressanta och viktiga synpunkter! Ett bra underlag till fortsatt arbete och utveckling som är mycket värdefull. Att värna om den nära vården är mycket viktigt inte bara för invånarnas hälsa – utan också för att hela Värmland ska stärkas och utvecklas.

Vid ett studiebesök i Stockholms läns landsting under torsdagen och fredagen så var det tydligt att för patienter som behöver en vård anpassad till framförallt åldrandets sjukdomar, är utbud, innehåll och vårdkedjan något som hela landet behöver bygga upp, ja helt enkelt hur lika våra utmaningar i landets olika sjukvårdsregioner är.

Att sedan avsluta veckan med ett besök i de nya lokalerna avsedda för Närvårdsplatser i Säffle och få höra våra tjänstemän inspirerat berätta om Säffle och Kristinehamns avdelningar var mycket välgörande. Vi fick lyssna på hur de är en viktig del av framtidens vård och med ett nytänkande arbetssätt skall utgöra en viktig del av den förbättrade vårdkedjan för våra mest sjuka äldre. Ett stort intresse visades, och vi fick dela upp besökarna i två grupper för att få plats!

Men höjdpunkten kom när tjänstemännen tog fram tygproverna för att berätta om hur de nu planerar gardinerna till avdelningen i olika gröna nyanser!

– då förstod vi alla att efter en tålmodig och stundtals het folkopinion, många debatter och beslut senare, att det politiskt, demokratiska arbetet gör skillnad,

  • Närvårdsplatserna är inom kort verklighet!!  Tack alla som bidragit och bidrar! EN viktig del av framtidens vård är snart på plats. Vi fortsätter i den riktningen!!

 

Ja, nu tänker jag somna gott och sova djupt. Och drömma om gröna gardiner!!

Marianne Utterdahl

bild mariannebild marianne 1

Jane Larsson – Framtidens vård

Vill börja med att gratulera allmänspecialisten Gunilla Hasselgren, känd som den trevliga och informativa läkaren i TV-programmet ”Fråga doktorn”, till att ha blivit promoverad till hedersdoktor i Uppsala. Hon ger allmänläkaren ett ansikte mot allmänheten med sin breda kompetens och tydliga svar i tv. Hennes uttalande i läkartidningen att ”vi doktorer måste ut ur tegelhögarna”, skulle kunna vara en sammanfattning av den framtida sjukvården som vi nu jobbar med i Värmland. Turnén med medborgardialoger i länet blir mycket intressant och viktig då vi kommer nära det som dagligen händer runt människor som av olika anledningar besöker eller har kontakt med vården i länet.

Hur framtiden vård skall se ut kan kännas både skrämmande och spännande. Ett kan vi vara säkra på, det kommer inte att se ut som idag. Tekniker och medicinprodukter utvecklas hela tiden. Vårdcentralerna kommer inte att se ut som dom gör idag, datatekniken kommer att finnas med på ett sätesorter vi för 10-år sedan inte trodde skulle kunna vara möjligt.

Det ger också helt andra arbetsplatser för de som jobbar inom vården och kunskapen som krävs kommer att utvecklas helt annorlunda. Jag tror också att det kommer att vara viktigt med med ytterligare utövare inte bara inom landstinget utan även som privata aktörer. Förmodligen kommer privata aktörer och landstinget att samarbeta både inom och utanför de lokaler som vi är vana att det finns sjukvård i idag. Vården måste flyttas ut närmare patienterna genom att en del av vården blir mobil, men även att exempelvis Närvårdsplatserna utökas i länet. Vi blir flera äldre som behöver vård, men inte specialistvård. Detta visar Stjärnsteds utredning till regeringen och vi kan bara konstatera att vi ligger före i dessa tankar. Att också skapa möjligheter för människor att själva kunna söka sin specialist var som helst i Sverige borde vara högprioriterat arbete.

Vården måste också bli mera jämställd. Återigen kommer information att kvinnor får sämre och mindre vård än män. Nu sist gällde det tarmcancer. Vi kvinnor skall inte behöva vara krävande för att få den vård som finns tillgänglig. Det skall ske beroende på diagnos vilken vård man skall få, inte kön eller ålder. Jag vill att alla skall kunna känna sig lika trygga oavsett vilket behov av vård, omsorg eller rehabilitering man har.

Jane Larsson (C) ordförande Personalutskottet

Gert Ohlsson – Munnen är en del av kroppen

Under 1800-talet gick folk till bysmeden när de ville ha hjälp med en tand som värkte. Smeden tog då en tång och drog ut tanden och då försvann både tanden och värken.

Om folk hade ont i ett ben så kunde man gå till fältskär som då sågade av det onda benet. Då försvann både benet och värken. Redan här delade man upp munnen och övriga kroppen, vilket sitter i ända in i våra dagar och har blivit två olika lagar som styr Hälso- och sjukvården respektive tandvården.

Idag har Värmlands barn de bästa tänderna i Sverige och Sverige är bäst i världen! Tack vare ett målmedvetet arbete av Folktandvården med framför allt förebyggande arbete, så har man lyckats så bra. Idag har Folktandvården flera tandhygienister än tandläkare, och Folktandvården träffar årligen nästan alla barn upp till 19 år. Några få barn går hos privata tandläkare. Upp till 19 år är tandvården avgiftsfri. Därefter kan man teckna ett abonnemang för frisktandvård och bibehålla sina friska tänder. Detta gör idag c:a 60 % av våra 19-åringar. Men alla över 19 år kan teckna ett abonnemang och priset blir då efter ens tandstatus. Man betalar ett fast belopp varje månad och blir kallad en gång per år. Abonnemanget följer med en 20-åring som flyttar till en annan ort i ett annat län. Detta är ett mycket framgångsrikt sätt att vårda sina tänder. Folktandvården har erhållit flera fina utmärkelser för detta framgångsrika arbete. Vi gratulerar!

Vuxna får idag subventioner tandvårdskostnader över 3.000 kr med 50% och efter 15.000 kr med 85% av den faktiska kostnaden. Trots dessa subventioner blir räkningen för tandvård för dyr för många människor. I den vanliga sjukvården behöver man inte betala mer är 1.100 kr/år. Där efter inträder ett högkostnadsskydd och man får frikort. Varför gäller inte detta för tandvård? Tänderna sitter ju också i kroppen. Om vi skulle införa samma system för tandvård som för sjukvården, skulle det kosta staten 12-15 miljarder under det första året. Sedan skulle kostnaden sjunka allt efter som tänderna blev bättre. Tyvärr verkar det som att Riksdagens ledamöter inte anser att det är värt att satsa på en tandvårdsreform likt sjukvårdens patientavgiftssystem. Om man gjorde det, skulle folkhälsan i landet höjas betydligt, eftersom munhälsan påverkar hela kroppens hälsotillstånd.
Sätt in tänderna i kroppen!

Gert Ohlsson (L)
Ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet

Elisabeth Kihlström – Möten en vecka i februari

Vintermånaden februari kom av sig lite och vi har nästan haft vårvärme. För mig som tycker mycket om vinter är det dock lite väl tidigt även om våren är fantastisk.

Veckan som ligger bakom var som vanligt fylld av många möten och aktiviteter av varierande karaktär. Som politiker får jag vara med om mycket och det är alltid intressant att möta människor i olika situationer. Möten är en stor del av livet.

Vad är det då som gör ett möte intressant? Det handlar det nog om att fånga ögonblicket, att leva här och nu och verkligen ta till sig det som händer. Ett möte kan vara kort och ändå ge stora avtryck.

Vi har haft pressvisning av vårt nya operationshus vilket innebar att vi fick möta flera engagerade medarbetare i vården som kommer att ha detta hus som sin arbetsplats framöver. Vilken kompetens och vilket fantastiskt arbete de visade på för att patienterna på bästa sätt ska få en riktigt bra vård i samband med att de opereras. Det handlar om möten som ska skapa trygghet i en situation som kan kännas skrämmande.

En ny mottagning för bentäthetsmätning är invigd och i full gång. De värmländska patienterna kan nu få en ”helkropps-dxa” på hemmaplan. Vi ska ha hög kvalitet på vården för patienter med osteoporos.

Flera möten under veckan handlade om utveckling av vården. Hur vi på bästa sätt ska använda de resurser vi har för att tillgodose medborgarnas behov av vård. I Stockholm fick jag vara med och samtala om vilket kunskapsstöd de nationella myndigheterna bör bidra med för att vården ska bli så jämlik som möjlighet i hela Sverige. I dessa samtal är det viktigt att vi är med, och det är vi!

För min personliga del hade jag också ett intressant möte en kväll med mina kurskamrater från distriktssköterskeutbildningen. Vi firade att det är femton år sedan vi tog examen. Så roligt att få höra vad alla gör idag.

Mot slutet av veckan kom vintern tillbaka och jag kunde ta fram längdskidorna och ge mig ut på en tur i solskenet. Det kan ju inte bli så mycket bättre en dag i februari.

Elisabeth Kihlström, KD
Landstingsråd och ordförande i Sjukhusutskottet

 

Marianne Utterdahl – Vad är det som lyser bakom molnen?

Så är vi redan inne i februari, och vissa dagar har solen börjat värma och locka med att våren kommer. Och även om vi kommer att få våra stunder av sol och värme och gryende växtlighet – så vet vi också att med all sannolikhet kommer kylan och vintern att göra sig påmind igen innan våren kommer på allvar.

solen%20lyser%20bakom%20molnenSom politiker förundras jag nästan dagligen över hur givande det demokratiska, politiska arbetet är. Att jobba för det jag tror på.  När jag ser hur processerna går i rätt riktning, då är de varma solstrålarna närvarande. Det är underbart. Självklart blir ju inte allt omedelbart så som vi vill eller ens beslutar. De tre gyllene T:na;  (Ting Tar Tid ) är väldigt tydligt närvarande. Till viss del helt naturligt och nödvändigt. Fortsätt läsa ”Marianne Utterdahl – Vad är det som lyser bakom molnen?”

Jane Larsson – Små och stora underverk

Ett nytt år och nya utmaningar. Att vara politiker är ett mycket givande uppdrag. Mycket lär man sig och ansvaret för anställda och ekonomi känns stort och en ödmjuk inställning infinner sig. Det är fantastisk att få lära känna duktiga medarbetare som gör små och stora underverk varje dag för våra patienter.

Idag startar vi med ett landstings-styrelsemöte där vi får information om ekonomi och budget. Att prata hundratals miljoner kronor kan kännas svindlande och ett gediget arbete av våra tjänstemän ligger bakom budgeten.   Fortsätt läsa ”Jane Larsson – Små och stora underverk”

Fredrik Larsson – Nytt år, nya möjligheter

Men egentligen samma utmaningar. Många är vi nog som tar tillfället att planera det nya året med löften och vilja om förändringar. Att utveckla är en stark drivkraft som vi människor ofta pratar om, vi fantiserar om och vi bygger upp våra förväntningar. Men vanans makt är ofta större, när vi måste göra annorlunda så räcker inte alltid viljan till förändring. Att förändra är lite som att kasta sig i det okända. För även om vi planerar och tänker, vi riskbedömer och simulerar olika scenarier så kan vi ändå inte alltid känna oss trygga med att vi gör rätt. Och det är då det är så mycket enklare att göra som jag gjorde igår. Det handlar om både stort och smått. Kakan till kaffet, som min kropp faktiskt inte behöver, att pröva nya sätt att lösa mina arbetsuppgifter på. Alla kan inte vara den där kreativa typen som alltid har en smart idé, men alla kan vara öppna för att det finns smarta idéer. Alla kan bejaka att det oftast finns mer än ett sätt att lösa uppgiften på. Fortsätt läsa ”Fredrik Larsson – Nytt år, nya möjligheter”