Utveckla kostutbud och kostråd i landstinget i Värmland

Dagens patienter är ofta väl pålästa inom området kost. De har gjort en egen bedömning av val av kostinriktning utifrån sin egen bedömning av evidensläge, vad de mår bra av och vad som passar in deras liv. Många patienter upplever svårigheter med att få stöd i sitt val av kost när de är i kontakt med vården. Därför lägger Värmlandssamverkan ett initiativ om att utveckla kostråden och kostutbudet i landstinget i Värmland.

I SBU:s (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) rapport 2013 skriver man

Inom hälso- och sjukvården går åsikterna isär om vilka kostråd som är bäst för personer med fetma. SBU:s granskning av den samlade forskningen visar att flera slags råd kan ge viktnedgång. När det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdom är intensiv rådgivning om medelhavskost bättre än råd om lågfettkost. Långsiktigt är råd om lågkolhydrat-, lågfett- och högproteinkost likvärdiga för vikten. Eftersom många människor har svårt att följa kostråd under en längre tid, kan det därför finnas motiv för ett brett utbud av alternativa råd som kan anpassas till individens önskemål.”

”Vi behöver utveckla vårdutbudet så att patienter kan ta del av ett brett utbud av alternativa råd som kan anpassas till individens önskemål i enlighet med SBU:s utvärderingar, säger Marianne Utterdahl (SiV), ordförande i primärvårds- och psykiatriutskottet.

Evidensen kring sockrets negativa inverkan på hälsan är tydlig. Trots detta förekommer socker i många vanliga livsmedelsprodukter. Vid vård på vårdavdelning är möjligheten att välja kost ytterst begränsad. Om man som patient eller närstående behöver köpa något att äta under väntan/besök är den tillgängliga kosten svår att använda sig av, till exempel om man valt en kolhydratfattig kost.

Kost är ett område under förändring och Värmlandssamverkan anser att det är viktigt att utveckla vårt förhållningssätt och förbättra rådgivningen om kost och hälsa.

Här kan du läsa hela initiativet i sin helhet.
2017-06-27_initiativ om patienters rätt att välja kostinriktning

Värmlandssamverkan Marianne Utterdahl (SIV) ordförande i Primärvårds- och psykiatriutskottet, 072-566 77 59 Fredrik Larsson (M) ordförande i Landstingsstyrelsen, 070-662 91 93 Jane Larsson (C) ordförande i Personalutskottet, 070-626 24 56 Jesper Johansson (MP) landstingsråd 073-035 90 52 Elisabeth Kihlström (KD) ordförande i Sjukhusutskottet, 070-550 56 65 Gert Ohlsson (FP) ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet, 072-731 48 87

En utvecklad och jämlik geriatrisk öppenvård

Värmland har länge präglats av en utveckling med en allt äldre befolkning. Att ge en god och jämlik vård till våra äldre är ett viktigt uppdrag för hälso- och sjukvården. Hög ålder innebär i många fall särskilda behov och medicinska utmaningar. Värmlandssamverkan vill därför utveckla den geriatriska vården i hela länet.

Ett vårdutbud som ger goda förutsättningar att uppnå landstingets mål om god folkhälsa, trygg befolkning och nöjda patienter behöver vara anpassat efter befolkningens behov. En bra grund för detta är öppenvårdens nya organisation med fem nav som tillsammans täcker hela länet.

”Öppen- och slutenvården samarbetar nu tätare och utvecklar tillsammans nya arbetssätt för att nå målen” säger Elisabeth Kihlström (KD), ordförande i sjukhusutskottet.

Öppenvården stärks och flexibla vårdnivåer skapas. Nya arbetssätt ska göra det enklare för patienten att nå rätt vård och rätt kompetens. Aktiviteter är på gång inom exempelvis öppenvårdsmottagningar, mobila team, digitala lösningar, närvårdsavdelningar samt fördjupat samarbete med kommunerna. I uppdraget med att implementera utvecklingsplanens intentioner ligger också att bedriva en jämlik och patientsäker vård.

”Det är viktigt att utbudet av geriatrisk vård utvecklas i hela länet. Det är också en fråga om jämlikhet, säger Marianne Utterdahl (SIV), ordförande i primärvårds- och psykiatriutskottet.

Värmlandssamverkan
Marianne Utterdahl (SIV) ordförande i Primärvårds- och psykiatriutskottet, 072-566 77 59
Elisabeth Kihlström (KD) ordförande i Sjukhusutskottet, 070-550 56 65
Fredrik Larsson (M) ordförande i Landstingsstyrelsen, 070-662 91 93
Jane Larsson (C) ordförande i Personalutskottet, 070-626 24 56
Jesper Johansson (MP) landstingsråd 073-035 90 52
Gert Ohlsson (FP) ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet, 072-731 48 87

 

 

Värmlandssamverkan vill fortsätta utvecklingen av kvinnosjukvården i Värmland

Kvinnosjukvården har utvecklats mycket under de senaste åren och fortsatt utvecklingsarbete pågår intensivt. En viktig del av kvinnosjukvården är förlossnings- och eftervård. Landstinget i Värmland har en bra förlossningsvård. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att Värmland ligger bra till i landet.

Kvinnosjukvården genomför förändring av eftervården, ökar bemanningen, har satt in omfattande utbildningssatsningar och planerar att utveckla vården vid patienthotellet. Ett kulturtolksprojekt har startats, Landstinget i Värmland följer nationella riktlinjer och använder evidensbaserade metoder för att tidigt upptäcka och kunna stödja föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmiljön har varit i fokus och under de senaste åren har förändrade arbetssätt bidragit till att Värmland nu bryter mot trenden i Sverige och har bra bemanning.

Vi anser att det därför är av stor vikt att utvecklingen fortsätter av hela förlossningsvården för att skapa trygghet för hela familjen, säger Elisabeth Kihlström, landstingsråd (KD) och ordförande i sjukhusutskottet.

Regeringen har efter Socialstyrelsens rapporter om förlossningsvården i Sverige avsatt medel för att förbättra och skapa en mer jämlik vård. Vi i Värmlandssamverkan välkomnar denna satsning och vill använda dessa medel på allra bästa sätt, säger Jesper Johansson, landstingsråd (MP).

Värmlandssamverkan kommer därför att föreslå landstingsstyrelsen att besluta om att ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda och ge förslag på hur förlossningsvården kan utvecklas i Värmland. Samt säkerställa att de statliga medlen bidrar till att skapa en helhet med hög kvalitet för föräldrar inom kvinnosjukvården.

Värmlandssamverkan
Elisabeth Kihlström (KD) ordförande i Sjukhusutskottet, 070-550 56 65 Jesper Johansson (MP) landstingsråd 073-035 90 52
Fredrik Larsson (M) ordförande i Landstingsstyrelsen, 070-662 91 93
Jane Larsson (C) ordförande i Personalutskottet, 070-626 24 56
Marianne Utterdahl (SIV) ordförande i Primärvårds- och psykiatriutskottet, 072-566 77 59
Gert Ohlsson (FP) ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet,
072-731 48 87

 

 

Värmlandssamverkan vill förbättrad tillgång till tågtrafik för landsbygd och småorter

Pressmeddelande

Utred var det är lämpligt att ha tågstationer utöver de som finns och används idag! Det föreslår de sex partierna i Värmlandssamverkan – M, C, SIV, MP, KD och L – i en gemensam motion till Region Värmlands fullmäktige. De vill utreda möjligheten att öppna tågstationer i Björneborg, Skattkärr, Skåre, Edsvalla, Vålberg, Segmon, Slottsbron, orter som nyligen haft tågstationer, och kanske ytterligare någon ort.

I flera år har det varit livlig diskussion om var tågen ska stanna. Partierna i Värmlandssamverkan menar att landsbygdsborna måste få bättre tillgång till kollektivtrafik. Idag är tillgången bäst för dem som bor nära de stomlinjer som trafikeras med buss, medan tillgången är mycket sämre i de stråk som trafikeras med tåg. För många som bor i stråken längs järnvägarna är det för långt till närmaste station för att tåget ska vara ett praktiskt alternativ.

I motionen skriver vi också att hållbar tillväxt och goda kommunikationer är något som ska omfatta hela Värmland. Möjligheten att kunna bo på landet och samtidigt ha bra kollektivtrafik är en viktig tillgång för att locka människor att bosätta sig i Värmland och på den värmländska landsbygden.

Möjligheterna att ha fler tågstationer måste belysas utifrån många viktiga aspekter, bland annat tidsåtgången för att stanna, effekten på total restid mellan olika platser, och möjligheten att ha skilda stoppmönster för olika turer anser Värmlandssamverkan.

Värmlandssamverkan Region Värmland
Stina Höök (M) 070-273 70 50
Ola Persson (C) 070-672 50 27
Jesper Johansson (MP) 072-254 55 71
Elisabeth Kihlström (KD) 070-550 56 65
Gert Ohlsson (L) 072-731 48 87
Marianne Utterdahl (SIV) 072-566 77 59

Från vänster: Gert Ohlsson (L), Stina Höök (M), Ola Johansson (C), Marianne Utterdahl (SiV), Elisabeth Kihlström (KD) & Jesper Johansson (MP)

 

Värmlandssamverkan vill öka patientens inflytande

Psykisk hälsa är ett prioriterat område i landstingets flerårsplan och en nollvision har antagits mot självmord. Värmlandssamverkan vill nu ta ytterligare steg för att öka patientens inflytande och utreda möjligheten att införa självinläggning för patienter med psykiatrisk sjukdom.

Landstinget i Värmland jobbar för trygga medborgare, nöjda patienter, hög kvalitet och en vård utan köer. Andra landsting som provat självinläggning för patienter inom psykiatrin har fått flera positiva effekter. Genom att ha möjligheten att få lägga in sig själv när man börjar må dåligt istället för att behöva vänta tills läget är akut har psykoser kunnat brytas i tid. Patienter är lugnare, tryggare,inläggningarna har blivit färre, vårdtiden kortare och nöjdheten har ökat. Tryggheten har ökat, relationer mellan patienter och personal har förbättrats, självskadebeteende har minskat liksom antalet tvångsåtgärder mot dessa patienter.

BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) som idag utvecklas inom landstinget i Värmland, står i god relation till detta. Medicinska prioriteringar i kombination med patientens rättighet till inflytande i planeringen av sin egen vård samverkar för att skapa bästa effektiva omhändertagandenivå.

Värmlandssamverkan kommer därför att föreslå landstingsstyrelsen den 25 april att landstingsdirektören får i uppdrag att utreda möjligheten att införa självinläggning för patienter med psykiatrisk sjukdom.

Marianne Utterdahl (SIV) 072-566 77 59
Fredrik Larsson (M)
Jane Larsson (C)
Jesper Johansson (MP)
Elisabeth Kihlström (KD)
Gert Ohlsson (L)

 

 

Värmland föreslås utvecklas till en smart region

Runt om i världen arbetas det intensivt med att utveckla smarta städer. Stockholm har satt upp en vision om att staden ska bli världens smartaste stad. I andra städer och från statens sida pågår olika utvecklingsarbeten med fokus på smarta städer. Men det är inte bara städer som behöver bli smarta. Det finns mycket goda skäl att också prata om och utveckla en smart landsbygd. Möjligheterna att bo, arbeta och besöka landsbygden ökar dramatiskt genom att på ett smart sätt använda digitaliseringens alla möjligheter. Därför föreslår Värmlandssamverkan i en motion till regionfullmäktige som sammanträder i morgon den 8/12 att Värmland ska utvecklas till en smart region, med både smarta städer och en smart landsbygd.

Med begreppet smarta städer avses digitalisering av städer och ses som en lösning på den snabba urbaniseringens många utmaningar. Samhällstjänster inom allt från smarta transporter och smarta elnät till digital medborgardialog och delningsekonomi är exempel inom begreppet smarta städer. Kort sagt handlar det om att med stöd av digitala system och digitalt förhållningssätt koppla ihop människor för att nyttja våra resurser smartare.

Genom att enbart fokusera på smarta städer riskeras landet att dras isär och att det skapa en ännu större skillnad mellan stad och landsbygd. Att utnyttja våra transportsystem på landsbygden på ett smartare sätt och dela på tjänster och resurser knyter istället ihop landet och staden.

”I Värmland måste vi mer konkret jobba med hur vi minskar skillnaderna i att bo och verka mellan stad och landsbygd. Det är ett viktigt regionalt uppdrag som vi i Värmlandssamverkan kommer att fortsätta driva”, säger Stina Höök Regionråd (M).

Värmland har alla förutsättningar att genom klok samverkan bli en smart region. Ingen aktör genomför detta ensam. Vi behöver samarbeta både mellan offentliga aktörer, såväl som mellan näringsliv och det offentliga.

Värmlandssamverkan
Stina Höök (M), 073-083 21 17
Ola Persson (C) 070-672 50 27
Jesper Johansson (MP)
Elisabeth Kihlström (KD)
Gösta Frödin (FP)
Marianne Utterdahl (SIV)

Värmlandssamverkan vill öka takten i jämlikhetsarbetet

Pressmeddelande

Värmlandssamverkan vill öka takten i landstingets jämlikhetsarbete. Syftet är att åstadkomma en jämlik hälsa och vård i Landstinget i Värmland genom  ökad kunskap och tydlig uppföljning samt genom att påskynda arbetet med respektfulla möten för alla enligt landstingets kvalitetsmål.

I  juni 2016 blev landstingsfullmäktige uppmärksammade på att nationell och internationell forskning visar att HBTQ-personer generellt har en sämre hälsa jämfört med övrig befolkning. Det lyftes fram att det inom detta område saknas kunskap för en god och trygg vård med ett gott bemötande i landstinget i Värmland.

I landstingets handlingsplan gällande jämlik/jämställd hälsa som gäller till och med 2018 behandlas ”jämställdhet” många gånger. ”Jämlikhet” berörs i mer begränsad omfattning. HBTQ omnämns ej specifikt. I landstingets handlingsplan lyfts också området ”våld i nära relationer” fram utifrån att både kvinnor och män kan vara utsatta.

Värmlandssamverkan vill nu ta ett helhetsgrepp på jämlikhetsarbetet. Därför vill vi i detta arbete inkludera alla grupper utifrån diskrimineringslagens definitioner såsom barn och äldre, etnicitet, religion, sexualitet och personer med funktionsnedsättningar. Vi vill öka takten i utvecklingen av landstingets jämlikhetsarbete.

Värmlandssamverkan föreslår landstingsstyrelsen att besluta att uppdra till landstingsdirektören att följa upp handlingsplanen avseende implementering och genomförande.

Vi föreslår vidare att en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp tillsätts för att utveckla landstingets arbete med jämlikhet. Fokus på utveckling av handlingsplanen utifrån ökat fokus på jämlik hälsa och vård. Arbetet ska omfatta våld i nära relationer, barn och äldre, etnicitet, religion, sexualitet och personer med funktionsnedsättningar, HBTQ-frågor samt de förbättringsområden som gruppen identifierar.

Definitioner:

Jämställdhet: En grundläggande rättighet – ingen människa ska få sämre livsvillkor på grund av sitt kön. Men jämställdhet är också en fråga om samhällelig effektivitet och kvalitet i verksamheter (SKL, Jämställdhet ISBN 978-91-7585-413-7)

Jämlik hälsa: hur fördelningen av hälsan i befolkningen påverkas av olika faktorer såsom hälso- och sjukvård – och andra faktorer i samhället.

Jämlik vård: hur vårdtjänsterna utformas, så att det blir likvärdiga villkor för alla. HBTQ: är paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera (som avviker från normen) uttryck och identiteter.

Värmlandssamverkan
Marianne Utterdahl (SIV) 072-566 77 59
Fredrik Larsson (M) 070-662 91 93
Jane Larsson (C) 070-626 24 56
Jesper Johansson (MP) 072-254 55 71
Elisabeth Kihlström (KD) 070-550 56 65
Gert Ohlsson (L) 072-731 48 87

 

Värmlandssamverkan lyckades inte rädda tågstationerna

 

Värmlandssamverkans förslag, som skulle hindra Värmlandstrafik från att lägga ner nio tågstationer 2017, röstades ner av socialdemokraterna i Region Värmlands kollektivtrafiknämnd idag. Värmlandssamverkans förslag innebar att inga fler tågstationer skulle få läggas ner utan att först utreda och redovisa viktiga faktorer som tidsåtgången för att stanna, effekten på total restid, möjligheten att ha skilda stoppmönster för olika turer, tillgången till annan kollektivtrafik på den berörda orten (som bussar) och kollektivtrafikens geografiska tillgänglighet totalt sett längs den aktuella banan.

Ledamöterna från Värmlandssamverkan reserverade sig mot avslagsbeslutet i kollektivtrafiknämnden. De är besvikna över nämndens beslut:

– Det är obegripligt att socialdemokraterna vill låta Värmlandstrafik forcera fram nedläggningarna när vi inte ens vet om det ger några tidsvinster de närmaste åren, säger Jesper Johansson (MP).

– I det gamla nedläggningsbeslutet från 2012 stod det att nedläggningar skulle ske först när man såg att det ger tidsvinster för andra resenärer, men nu lägger man ner stationer ändå, säger Börje Wahlund (M).

– Tycker socialdemokraterna det är ett självändamål att försämra för landsbygden? undrar Britt-Marie Rylander (KD).

– Det är inte heller utrett om man kan ersätta nedlagda stationer med utökad busstrafik, och vad det i så fall kostar. Det enda som är tydligt på den punkten är att Värmlandstrafik inte har någon ambition att ersätta nedlagda tågstationer med bättre bussförbindelser, påpekar Jesper Johansson (MP).

– De som bor längs järnvägslinjerna får väldigt mycket längre till närmaste hållplats än de som bor i andra stråk där man har stomlinjer med busstrafik, förklarar Erik A Eriksson (C).

– Tidigare i år var hela nämnden överens om att det borde stå i trafikförsörjningsprogrammet att vi inte ska lägga ner fler tågstationer utan att först göra en allsidig utredning av olika aspekter. Det är synd att inte socialdemokraterna ville stå fast vid detta nu, säger Irene von Dolwitz (SiV).

 Värmlandssamverkan

Jesper Johansson (MP), vice ordförande 073-035 90 52
Börje Wahlund (M), ledamot 070-693 50 38
Erik A Eriksson (C), ledamot 070-580 24 14
Irene von Dolwitz (SiV), ersättare 070-775 52 65
Britt-Marie Rylander (KD), ersättare 070-608 49 07

 

Flera partier vill stoppa nedläggningarna av tågstationer

Värmlandssamverkan, som består av M, C, SiV, MP, KD och L, lade idag fram ett förslag om att kollektivtrafiknämnden ska hindra Värmlandstrafik från att lägga ner fler tågstationer utan att först göra en allsidig utredning och redovisning av för- och nackdelar med detta.

Kollektivtrafiknämnden i Region Värmland skulle kunna stoppa nedläggningen genom att besluta om så kallad trafikplikt. Förslaget ska nu beredas, och beslut i ärendet ska fattas vid nästa nämndsammanträde den 22 juni.

Förslaget till trafikplikt syftar till att ingen av stationerna ska läggas ner eller upphöra att trafikeras utan det först genomförs en allsidig utredning och redovisning i enlighet med förslaget till nytt trafikförsörjningsprogram som fastställdes i kollektivtrafiknämnden 2016-03- 23.

Hela nämnden var då enig om följande text:
”Vid utveckling/förändring av utbudet av stationer och hållplatser i tågtrafiken ska följande faktorer redovisas och beaktas:
• Förväntade förändringar i resandet
• Tidsåtgången för att stanna och effekten på total restid i olika reserelationer
• Möjligheten att ha skilda stoppmönster för olika turer
• Tillgången till alternativ kollektivtrafikförsörjning på orten
• Tågtrafikens och infrastrukturens kostnadseffektivitet
• Geografisk tillgänglighet på den aktuella banan/linjen.”
Värmlandssamverkan
Jesper Johansson (MP), vice ordförande (0730-35 90 52)
Börje Wahlund (M), ledamot
Erik A Eriksson (C), ledamot
Marianne Åhman (L), ledamot
Irene von Dolwitz (SiV), ersättare
Britt-Marie Rylander (KD), ersättare

Värmlandssamverkan tydliggör utvecklingsplanens inriktning     

Hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan som tagits fram i landstinget i Värmland skall vara ett redskap för att skapa framtidens vård och är framtagen ur ett befolknings- och behovsperspektiv.

Planen innehåller en kartbild som syftade till att visa hur vårdbehoven ser ut 2030 utifrån olika vårdnivåer, utan att ange antal byggnader etc. för vården. Kartbilden har varit svårtolkad. Målet med utvecklingsplanen är att skapa fler – inte färre – ingångar till vården, fler flexibla och moderna vårdnivåer och arbetssätt, stärka tillgängligheten till nära vård med hög kvalitet i hela länet.

 

Utifrån Värmlandssamverkans initiativ beslutade därför landstingsstyrelsen idag att uppdra åt landstingsdirektören att förtydliga kommunikation och information av utvecklingsplanen.

Värmlandssamverkan

Fredrik Larsson (M), ordförande i Landstingsstyrelsen, 070-662 91 93
Jane Larsson (C), ordförande i Personalutskottet, 070-626 24 56
Marianne Utterdahl (SIV), ordförande i Primärvårds- och psykiatriutskottet, 072-566 77 59
Jesper Johansson (MP), landstingsråd 073-035 90 52
Elisabeth Kihlström (KD), ordförande i Sjukhusutskottet, 070-550 56 65
Gert Ohlsson (L), ordförande i Folkhälso- och tandvårsutskottet, 072-731 48 87

 

Oenighet om tågstationerna igen – MP och C reserverade sig i Värmlandstrafiks styrelse

Värmlandstrafiks styrelse beslöt idag att från och med 2017 ska inga tåg stanna på stationerna Trångstad, Öjervik, Lene, Brunsberg, Ottebol, Lerot och Ås, samt att stationerna Rottneros och Kolsnäs bara ska trafikeras i sommartidtabellen. Styrelseledamöterna Monika Bubholz (MP) och Henrik Lander (C) reserverade sig mot beslutet.

-Förslaget innebär att möjligheterna för människor som bor på landet att välja kollektivtrafiken försämras – särskilt när det ändå inte tycks ge några tidsvinster för dem som åker mellan de större orterna. Och miljöaspekten är också viktig. Om tågstationerna läggs ner tvingas människor åka längre med bil för att komma till en station – eller så tar man bilen hela vägen istället, säger Monika Bubholz.

– Det är även en ekonomisk fråga. Det är stor risk att antalet resande minskar om nio stationer läggs ned, och då minskar bolagets intäkter. Dessutom, om det behövs ny busstrafik som ersättning för indragna tågstationer så blir det extra kostnad, fortsätter Monika Bubholz.

– Det ger inte heller möjlighet att dra ned på antalet tågset från nuvarande 5 till 3, som också har varit ett bärande argument i diskussionen kring stationsstrukturen, tillägger Henrik Lander.

Ersättare i Värmlandstrafiks styrelse från Sjukvårdspartiet och Kristdemokraterna höll med reservationen om att inte lägga ned de nio stationerna.

Ytterligare information

Monika Bubholz (MP), ledamot i Värmlandstrafiks styrelse, 072-229 25 47
Henrik Lander (C), ledamot i Värmlandstrafiks styrelse, 070-557 30 61
Ingegerd Welin Fogelberg (SiV), ersättare i Värmlandstrafiks styrelse, 073-372 83 13
Kenth Carlsson (KD), ersättare i Värmlandstrafiks styrelse, 070-382 35 33

Gert Ohlsson – MMM=Mat Motion Motivation

Det är ledord för Friskvården i Värmland. Våra hälsokonsulenter finns i varje kommun och dit kan de vända sig som vill ha hjälp och stöd att ändra sina levnadsvanor utifrån dessa 3M.

I Värmland har vi en högre andel av befolkningen, jämfört med riket, som har övervikt eller fetma. Drygt 20% av barnen har övervikt eller fetma vilket inte är bra. Visserligen har detta problem minskat något, men arbetet måste fortsätta. Vi har en bra överenskommelse mellan Landstinget i Värmland, länets kommuner, Friskvården i Värmland och Idrottsrörelsen om att samarbeta om arbetet med barnens övervikt. Elevhälsan i kommunerna är här en mycket viktiga aktör.

Det är svårt att gå ned i vikt. Eller rättare, det är svårt att inte gå upp i vikt, sedan man gått ned. Det behövs motivation och stöd många gånger. Detta kan man få av Friskvårdens hälsokonsulenter. De har god utbildning för detta arbete och kan stödja de som söker sig dit. Man arbetar endast med vuxna, inte barn. Friskvården i Värmland tar emot många av de FAR-recept som legitimerad personal skriver ut. FAR= Fysisk Aktivitet på Recept.

Man behöver inte träna för att åka Vasaloppet. Det är den vardagliga rörelsen som ger god effekt. Ta trappan istället för hissen, ta en promenad på 30 min dagligen osv.

Jag frågade en av våra hälsokonsulenter vilken motion som är den bästa? Hon svarade: Den som blir av!

Gert Ohlsson (L) Ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet & Ordförande i styrelsen för Friskvården i Värmland

Elisabeth Kihlström -Mellan hägg och syren

Nu är vi mitt i maj månad och vi får glädjas åt spirande grönska och ökande mängd blommor. Vitsippa och Tussilago har vi haft ett tag och nu kommer Kabbeleka, Humleblomster, Gullviva och Liljekonvalj och många fler. Det händer mycket i naturen den här årstiden. Som många andra uppskattar jag den här tiden på året och jag försöker ta mig ut för att hinna se och njuta så mycket det går.

Det händer mycket i landstinget också. Den tredje maj började vår andra bedömningsbil, bemannad med specialistutbildad sjuksköterska, att åka ut till patienter. Vi har sedan slutet av förra året en bedömningsbil, eller PBR – Prehospital Bedömnings Resurs- som är det fullständiga namnet, i Karlstad. Det har fungerat mycket bra, patienterna får en kvalificerad bedömning i hemmet och i många fall behöver inte en vanlig ambulans åka ut. Patienten kan få råd och kanske hjälp att boka tid på vårdcentralen. Dessutom blir det färre besök på akutmottagningen i Karlstad. Behöver patienten åka in till sjukhus så ordnar sjuksköterskan det.

För ett par veckor sedan hade jag förmånen att följa med sjuksköterskan i bedömningsbilen i Karlstad några timmar för att se hur de jobbar. Samarbetet med SOS är avgörande för att säkerställa att det är rätt larm som kommer till bedömningsbilen. Kontakten med ambulansöverläkare och andra specialistläkare sker på ett enkelt sätt utifrån patientens behov. Patienterna slipper onödiga resor och många kan lugnt vara kvar hemma. Mycket intressant och det bästa är ju att patienterna kan känna sig trygga.

Den nya resursen utgår från Sunne och det blir en bra förstärkning av ambulanssjukvården i Fryksdalen. Jag fick äran att få inviga den nya bedömningsbilen och det känns mycket bra att denna resurs nu finns på fler platser i Värmland. Vi arbetar med att utveckla ambulanssjukvården i hela Värmland och att ha rätt resurs för de behov som finns.

I veckan som ligger framför invigs en ny accelerator, en avancerad maskin som används för strålbehandling av patienter som har cancer. Vi har två acceleratorer i Värmland, båda ger hög kvalitet på behandlingarna. Den nya maskinen är lite annorlunda när det gäller tekniken och strålsjuksköterskorna ställer in den på annat sätt. Båda våra acceleratorer säkerställer att patienterna i Värmland även i fortsättningen kan få sin strålbehandling med hög kvalitet.

För dig som patient kommer en stor förändring i slutet av maj. Landstinget i Värmland öppnar upp ”Journalen via nätet”. Funktionen är kopplad till 1177 – vårdguiden och innebär att du kan läsa din journal direkt via nätet. Syftet med tjänsten “Journalen via nätet” är att du som patient genom att få tillgång till din journal ska få ökad delaktighet och större möjlighet att engagera dig i din egen vård och hälsa.

Elisabeth Kihlström, KD, ordförande i sjukhusutskottet

Jesper Johansson – Miljöarbetet går framåt

Nu när vårvärmen och grönskan äntligen slagit ut, kan man ibland fundera på om det är värt mödan och tiden att sitta på så många möten, läsa så många förslag och fatta så många beslut som vi landstingspolitiker gör. Då kan det vara bra att titta bakåt lite, för att bli påmind om att många saker utvecklas åt rätt håll. Och det kan också vara bra att se sig omkring bland andra landsting, för att upptäcka att Värmland ligger i täten på vissa områden, och för att se vilka vi kan hämta inspiration från för att bli bättre i andra avseenden.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sammanställer en massa information om landstingen och kommunerna i något som kallas ”Öppna jämförelser”.  En trevlig rapport från det arbetet är ”Öppna jämförelser – Miljöarbetet i landsting och regioner 2015” . Där har SKL jämfört olika landstings miljöpåverkan 2014 utifrån sex viktiga aspekter:

  • hur mycket energi som används i landstingens lokaler,
  • klimatpåverkan från medicinska gaser,
  • andel av avfall som går till materialåtervinning,
  • andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken,
  • andel ekologiska livsmedel i landstingens kostverksamhet,
  • antal antibiotika-recept som skrivs ut per 1000 invånare.

Det som är mest glädjande i dessa siffror är den förbättring som skett över tiden. För alla faktorerna utom avfallsåtervinningen finns jämförelsesiffror för 2009 – och i alla de faktorerna har utvecklingen gått i positiv riktning, både i Värmland och i Sverige som helhet!

Så miljöarbetet går framåt, även om vi alltid kan önska att det ska gå snabbare. Landstingen blir mer och mer energieffektiva, klimatpåverkan från medicinska gaser minskar, kollektivtrafiken går alltmer på förnybara bränslen, andelen ekologisk mat ökar, och läkarna blir mer försiktiga med att skriva ut antibiotika.

Väldigt glädjande är också att Värmland har den lägsta energiförbrukningen per kvadratmeter av alla landsting. Och det är en tätposition som vi i Värmland har hållit några år nu. Som en del säger, livet är inte bara en tävling, men det är ändå roligt att vara bäst!

Samtidigt finns det goda föredömen som vi borde kunna lära oss av. I Kronoberg är hela 46 % av maten ekologisk, och i Jämtland återvinns så pass mycket som 36 % av landstingets avfall, bara för att nämna två exempel.

I vårt landsting jobbas det nu för att vi ska nå så många som möjligt av målen i vårt miljöpolitiska program för 2012-2016. Samtidigt har arbetet börjat med att ta fram en ny miljöstrategi, som ska ta vid när det miljöpolitiska programmet löper ut vid årsskiftet. Min förhoppning är att när vi blickar tillbaka om fem år ska vi kunna se att hela Värmland har tagit rejäla kliv i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Och att landstinget har gjort betydelsefulla bidrag till den utvecklingen.

Jesper Johansson MP, landstingsråd

Marianne Utterdahl – Regionfrågan engagerar

Kvällen faller utanför landstingshuset och jag är på väg att avrunda dagens arbete efter en medlemsstämma. I alla partier pågår febrilt arbete med att fundera över denna mandatperiods stora fråga; ”Hur blir livet för Värmlands invånare den dag vi bildar storregion”. Om vi nu gör det. Och med vilka, varför och när.

Detta är en fråga som berör, engagerar, upprör – eller helt enkelt går helt obemärkt förbi människor.

På samma sätt är det med andra frågor som engagerar och berör. Mycket kraft, tid och engagemang läggs på att samtala med människor. Med tjänstemän och profession, med medlemmar, förtroendevalda i och mellan partier, med väljare och – ja dem man möter.

Så varför händer det inte mera då? Hur kan det komma sig att samma frågor bearbetas om och om igen?  Ibland är frustrationen hög och tålamodet lågt och man får ta i för att hålla i – och hålla ut.

Jo, därför att förändringsprocesser tar tid. Att förändra invanda mönster, stora organisationer, kultur, arbetssätt – tankesätt och vanor. Det tar tid. Och vi i Värmlandssamverkan är helt övertygade om att det enda sättet att komma framåt – är just att förändras. Utveckla, tänka – göra och handla nytt.

Och visst ser vi också förändringens vindar. Den nya ledningsorganisationen som skall stödja verksamheterna i att klara sina uppdrag. Utvecklingsplanen som vi tagit fram i landstinget och som pekar vägen för den vård vi ska leverera framåt, med utgångspunkt i de resurser vi HAR, i de befolkningsbehov som finns och som förväntas komma, med de möjligheter till flexibla, nära och kvalitativa lösningar som finns. Utbyggnaden av första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa. Närvårdsenheter. Mobila team, digitala lösningar, journalen på nätet och möjlighet till webb-bokningar är några lösningar som nu händer.  Akademiska vårdcentraler, som främjar kunskapsutveckling, kompetensförsörjning, kvalitet och bevarandet av nära vård är ett annat exempel på vad som sker ute i länet.

Jo. Visst har vi mycket kvar att uträtta. Men jag avrundar dagen. Det är sent, och jag är trött. Men mycket nöjd.

Tacksam för förtroendet, för uppgiften – att i demokratiska processer- tillsammans med andra förtroendevalda få vara en del av utvecklingen av Värmländsk hälso- och sjukvård och regional utveckling!

Marianne Utterdahl, landstingsråd för Sjukvårdspartiet i Värmland

Jane Larsson – Kommunikation

Jag vill kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det övergripande målet för mitt arbete som landstingsråd är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka vårdbehov hon eller han har. Vården och omsorgen ska vara jämlik, samordnad och sammanhållen, vilket innebär att kommuner, primärvård och sjukhusvården skall samverka runt de sjuka äldre. Den viktigaste uppgiften för sjukvården framöver är att informera och skapa möjligheter att skjuta upp tidpunkten för att du och jag skall bli den mest sjuk äldre och när detta inträffar ska vi erbjuda Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Hälsa, service, delaktighet och vårdkvalitet ska genomsyra all vård och omsorg. Därtill kommer ett proaktivt arbetssätt. Hög tillgänglighet, bra bemötande och empatisk personal. Alla medarbetare bör ta personligt ansvar och förutsätts ge service utöver det förväntade. Var och en tar ansvar för att patienten alltid har kommit rätt.

All information och vägledning ska vara lättillgänglig, samordnad och enhetlig. Mjuka värden, empati, helhetssyn, bemötande, service och vårdmiljö, är lika viktiga som god vård. Våra vårdcentraler bör också ha en mera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. Detta för att skapa mindre behov av vård.

Något som jag ofta stöter på är att  kommunikation och information under vårdperioden skulle kunna bli bättre. Att få en namngiven vårdkontakt för en trygg och lättförståelig  logistik gör allt så mycket lättare. Samordning och samverkan mellan vårdgivare måste bli bättre, läkare och sjuksköterskor ska vara mer i vården och inte administrera, de anhöriga och närstående behöver stöd i den nya tekniken för att kunna bli tydligt delaktiga, men också att kunna få bra information om kommunikation och egenvård. Som patient skall man inte behöva fundera på om det är kommunal eller landstingsdriven vård man får. Så är det tyvärr inte alltid idag.

Jane Larsson C, ordförande i Personalutskottet

Fredrik Larsson – utmaningar och möjligheter

Som landstingets ombud på kommuninvests årsstämma har jag förmånen att få lyssna till bra föredrag. Det handlar naturligtvis mycket om utvecklingen av samhällets ekonomi och därmed kommuner och landstings finansiella situation. Det är en viktig grund för möjligheterna att finansiera de stora investeringar som behöver göras inför framtiden. Behovet av bostäder är nästintill akut och därmed infrastrukturen som gör nya områden möjliga att exploatera. För oss i landstingen så handlar det ofta om sjukhusbyggnader och den tekniska utrustning som behövs för framtidens vård. Många sjukhus är byggda på -70 -80 talen och nu börjar det bli hög tid för att renovera och ersätta omoderna byggnader. I Värmland har vi börjat den resan, senast var det nya operationcentrum som invigdes.

Ofta benämns det som stora utmaningar att vi blir äldre och fler, framförallt genom invandring och asylsökande. Men nu hörs också röster som talar om den enorma potentialen som finns i att många pensionärer är friska och krya och har en kompetens som vi verkligen har behov av i arbetslivet. Jag tror också att den sociala effekten av att finnas kvar i arbete, känna sig behövd och att ha en roll är viktigt för välmående. När det gäller att få nya svenskar i arbete så är det naturligtvis en stor utmaning men likaså en enorm potential i outnyttjad arbetskraft. Säkert är det så att det kräver förändringar som inte bara kommer att vara enkla men som på sikt är nödvändiga.

blogg fredrik

Min slutsats är att det finns goda skäl att se positivt på framtiden om vi sköter våra kort rätt.

Fredrik Larsson M, ordförande i landstingsstyrelsen

 

Gert Ohlsson – Asyl

Europa har idag att hantera historiens största flyktingvåg. Det ger alla länder nya och betydligt större utmaningar än tidigare. Varje land måste ta sitt ansvar för att kunna hantera situationen. Tyvärr gör inte alla länder inom EU detta. Sverige är ett av de länder som tagit sitt ansvar och tagit emot ett stort antal asylsökande. Detta märks inte minst i Värmland.

Landstingets uppgift är att göra hälsoundersökningar, ge barnen vaccinationer, tandvård och ”vård som inte kan anstå”.  HIV och TBC förekommer och måste behandlas direkt för att inte sprida denna smitta. Därför har vi öppnat en ny avdelning på CSK för TBC. 20% av platserna på infektionsavdelningen beläggs med asylsökande idag.

Antalet asylsökande ändras från dag till dag. Den senaste statistiken jag har är från 4 april i år. Då hade vi i Värmland 8.760 asylsökande personer i länet. Av dessa var 3.865 barn under 20 år, vilka har rätt till avgiftsfri tandvård som övriga barn. Av dessa barn var 1.156 barn under 6 år.

Antalet hälsoundersökningar under 2015 var 3.727 samt 443 för kvotflyktingar och anhöriginvandring. Fram till 18 mars 2016 hade vi genomfört 2.248 hälsoundersökningar samt 79 för kvotflyktingar och anhöriginvandring. När en person fått Permanent Uppehålls Tillstånd (PUT) listas de automatiskt på närmaste vårdcentral. Sedan kan de själva välja att lista sig på vilken vårdcentral de vill, som alla andra. Dessa besök tar ofta längre tid pga tolk mm. För denna extra kostnad får Landstinget ingen kompensation.

Landstinget i Värmland är nu pilotlän med SKL för att följa asylvården. Där riggar man även för att kunna ta hand om den psykiska ohälsan som man tror kommer att komma fram över. Många har redan sökt vård för Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), vilket man befarar kommer att öka. Många flyktingar vittnar om hemska upplevelser från sina hemländer med grovt våld, övergrepp och dödande.

Folktandvården har tagit hjälp av pensionerade och mycket erfarna tandläkare samt tandhygienister. Man åker ut till asylboendena och har med sig tandborstar och tandkräm.  Man får lära sig hur nödvändigt det är att borsta tänderna morgon och kväll. Många barn har en djupt gången karies i tänderna , nästan ner till tandköttet. Många har stor konsumtion av socker, vilket man också diskuterar med de vuxna om.

Barnhälsovården har stora utmaningar med att följa upp vaccinationer. Det är svårt att utreda vilka vaccinationer barnen redan har fått i sina hemländer och vad som behöver kompletters.  Mödrahälsovården utmanas av ett ganska stort antal gravida kvinnor som inte kan tala svenska. Det är brist på tolkar och kommunikationen är komplicerad. I en kommun finns det för närvarande 25 gravida kvinnor, varav hälften inte kan prata eller förstå svenska.

De asylsökande kallas till vårdcentraler och Folktandvården och får avgiftsfri resa med kollektivtrafiken mot uppvisande av kallelsen. Nu visar det sig att i många fall kommer då hela familjen med till sjukbesöket. Detta enligt vad de brukar görai sina hemländer. Här har vi nu satt in en informationsinsats för att informera om att det är endast den som ska göra sjukbesöket som får åka avgiftsfritt.  Det har även varit väldigt många larm på ambulans till asylboendena, där det visat sig inte alls handla om akut sjukvård. Vi informerar nu om att det finns vårdcentraler dit man alltid ska vända sig, utom vid akuta fall. Information om vår sjukvårds organisation på flera språk är nu under utarbetande och mycket finns redan på 1177.

Landstinget får ersättning av Migrationsverket för de asylsökande. Dessutom erhöll vi ett extra anslag i dec 2015 för 2015 och 2016 på 61,1 miljoner kr.  Utmaningen ligger i att organisera om sjukvården efter det nya behovet som uppstått. Informationen från Migrationsverket behöver bli bättre. Idag får Landstinget oftast veta först i efterhand att det kommit en ny grupp asylsökande, eller att en grupp har flyttat, inom länet eller till en annan del av landet. Vår nya enhet för asylsjukvård arbetar hårt med alla dessa frågor och tar sig ständigt an nya utmaningar. Ingen vet vilka utmaningar vi står inför i flyktingfrågan i framtiden. Men vi har höga ambitioner att klara uppgifterna. Här behöver vi utveckla samarbetet med de ideella organisationerna och kommunerna som redan idag gör stora och värdefulla insatser.

Gert Ohlsson (L) ordförande i folkhälso- och tandvårdsutskottet.

 

Elisabeth Kihlström – Förnyelse

Nu har vi sommartid i Sverige. Vintern är över för den här säsongen och vi ser fram emot spirande grönska och värme. Årstiderna ger variation och vi får varje vår uppleva hur naturen vaknar och förnyas.

I Landstinget i Värmland arbetar vi också med förnyelse. Utvecklingsplanen för framtidens hälso- och sjukvård visar på inriktningen. Jag är övertygad om att detta är rätt väg att gå. Vi ska forma vården utifrån värmlänningarnas behov och önskemål. Möjligheten att själv kunna välja och påverka är betydelsefull. Vi lever i ett samhälle som ser helt annorlunda ut än det gjorde när landstingen bildades för 150 år sedan. Självklart måste det få konsekvenser även för vården. Mycket har också förändrats och det ständiga förbättringsarbetet sker hela tiden i våra verksamheter. I veckan som gick knöts det band på sjukhuset i Torsby, avdelningar har slagits samman och organiserats om för att vården ska ligga i framkant med hög kvalitet.

knyta band

Kvalitet är ett av våra nyckelord och kvalitet ska vara vägledande i allt vi gör i landstinget. Därför bygger också förändringsarbetet på gedigen kunskap om hur det ser ut i Värmland. Vilka sjukdomar som är vanligast och hur prognosen ser ut när det gäller framtiden. Demografi och geografi är viktiga utgångspunkter. Den vård som kan finnas nära ska vara nära. Mer avancerad vård måste samlas på färre platser, ju mer specialiserad den är desto färre platser. Det är ganska självklart egentligen.

”Ja, visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?” skrev Karin Boye i sin dikt som handlar om våren men också om att vara människa. Den handlar om att våga släppa taget och att känna tillit inför det skrämmande okända.

Tillit är viktigt även när det gäller förändring och utveckling av vården. Därför är de andra två nyckelorden vi använder i landstinget mycket viktiga. Kunskap och känsla. Kunskap bygger upp kvaliteten. Känsla ger perspektiv och är viktigt för att skapa respektfulla möten. Då kan vi känna trygghet även i förändring och förnyelse.

Elisabeth Kihlström, ordförande i sjukhusutskottet.

Marianne Utterdahl – Hur gardiner kan göra en människa glad

Söndag kväll, kycklingen ligger och gottar till sig i ugnen och jag summerar veckan. En intensiv och väldigt givande vecka. Förutom alla ”vanliga” möten och sammanträden har jag också hunnit med att delta i landstingets medborgardialoger vid tre tillfällen. Dialogerna har handlat om framtidens hälso- och sjukvård. Fast egentligen även om hur vi kan och borde förstå att ”framtiden” redan är här.

Dialoger med väljare, medborgare och andra ”utanför aktivt politiskt arbete” sker ju varje dag. I butiken, på promenaden, via telefon och mail och vid våra regelbundna verksamhetsbesök. Syftet med medborgardialogerna är att det är strukturerat upplagt, stöttat av sakkunniga tjänstemän. Vi förtroendevalda med olika partibeteckning är ute för att lyssna mer än tala. Och framförallt inte debattera mellan partierna. Lyssna. Även om det är varierat hur vi klarar av detta, så är det vårt tydliga uppdrag och ambition.

Vi har pratat om och visat filmer om hur modern teknik och flexibla lösningar kan öka jämlikheten i länet, stärka tillgången till nära vård och till enklare lösningar och använda våra gemensamma resurser smartare. Fyra korta filmsnuttar som man också kan se på landstingets hemsida; http://www.liv.se/Politik-och-medborgardialog/Medborgardialog/Medborgardialoger-2016/  har visats som underlag till diskussionerna.

Och visst har det kommit in många intressanta och viktiga synpunkter! Ett bra underlag till fortsatt arbete och utveckling som är mycket värdefull. Att värna om den nära vården är mycket viktigt inte bara för invånarnas hälsa – utan också för att hela Värmland ska stärkas och utvecklas.

Vid ett studiebesök i Stockholms läns landsting under torsdagen och fredagen så var det tydligt att för patienter som behöver en vård anpassad till framförallt åldrandets sjukdomar, är utbud, innehåll och vårdkedjan något som hela landet behöver bygga upp, ja helt enkelt hur lika våra utmaningar i landets olika sjukvårdsregioner är.

Att sedan avsluta veckan med ett besök i de nya lokalerna avsedda för Närvårdsplatser i Säffle och få höra våra tjänstemän inspirerat berätta om Säffle och Kristinehamns avdelningar var mycket välgörande. Vi fick lyssna på hur de är en viktig del av framtidens vård och med ett nytänkande arbetssätt skall utgöra en viktig del av den förbättrade vårdkedjan för våra mest sjuka äldre. Ett stort intresse visades, och vi fick dela upp besökarna i två grupper för att få plats!

Men höjdpunkten kom när tjänstemännen tog fram tygproverna för att berätta om hur de nu planerar gardinerna till avdelningen i olika gröna nyanser!

– då förstod vi alla att efter en tålmodig och stundtals het folkopinion, många debatter och beslut senare, att det politiskt, demokratiska arbetet gör skillnad,

  • Närvårdsplatserna är inom kort verklighet!!  Tack alla som bidragit och bidrar! EN viktig del av framtidens vård är snart på plats. Vi fortsätter i den riktningen!!

 

Ja, nu tänker jag somna gott och sova djupt. Och drömma om gröna gardiner!!

Marianne Utterdahl

bild mariannebild marianne 1

Jane Larsson – Framtidens vård

Vill börja med att gratulera allmänspecialisten Gunilla Hasselgren, känd som den trevliga och informativa läkaren i TV-programmet ”Fråga doktorn”, till att ha blivit promoverad till hedersdoktor i Uppsala. Hon ger allmänläkaren ett ansikte mot allmänheten med sin breda kompetens och tydliga svar i tv. Hennes uttalande i läkartidningen att ”vi doktorer måste ut ur tegelhögarna”, skulle kunna vara en sammanfattning av den framtida sjukvården som vi nu jobbar med i Värmland. Turnén med medborgardialoger i länet blir mycket intressant och viktig då vi kommer nära det som dagligen händer runt människor som av olika anledningar besöker eller har kontakt med vården i länet.

Hur framtiden vård skall se ut kan kännas både skrämmande och spännande. Ett kan vi vara säkra på, det kommer inte att se ut som idag. Tekniker och medicinprodukter utvecklas hela tiden. Vårdcentralerna kommer inte att se ut som dom gör idag, datatekniken kommer att finnas med på ett sätesorter vi för 10-år sedan inte trodde skulle kunna vara möjligt.

Det ger också helt andra arbetsplatser för de som jobbar inom vården och kunskapen som krävs kommer att utvecklas helt annorlunda. Jag tror också att det kommer att vara viktigt med med ytterligare utövare inte bara inom landstinget utan även som privata aktörer. Förmodligen kommer privata aktörer och landstinget att samarbeta både inom och utanför de lokaler som vi är vana att det finns sjukvård i idag. Vården måste flyttas ut närmare patienterna genom att en del av vården blir mobil, men även att exempelvis Närvårdsplatserna utökas i länet. Vi blir flera äldre som behöver vård, men inte specialistvård. Detta visar Stjärnsteds utredning till regeringen och vi kan bara konstatera att vi ligger före i dessa tankar. Att också skapa möjligheter för människor att själva kunna söka sin specialist var som helst i Sverige borde vara högprioriterat arbete.

Vården måste också bli mera jämställd. Återigen kommer information att kvinnor får sämre och mindre vård än män. Nu sist gällde det tarmcancer. Vi kvinnor skall inte behöva vara krävande för att få den vård som finns tillgänglig. Det skall ske beroende på diagnos vilken vård man skall få, inte kön eller ålder. Jag vill att alla skall kunna känna sig lika trygga oavsett vilket behov av vård, omsorg eller rehabilitering man har.

Jane Larsson (C) ordförande Personalutskottet

Gert Ohlsson – Munnen är en del av kroppen

Under 1800-talet gick folk till bysmeden när de ville ha hjälp med en tand som värkte. Smeden tog då en tång och drog ut tanden och då försvann både tanden och värken.

Om folk hade ont i ett ben så kunde man gå till fältskär som då sågade av det onda benet. Då försvann både benet och värken. Redan här delade man upp munnen och övriga kroppen, vilket sitter i ända in i våra dagar och har blivit två olika lagar som styr Hälso- och sjukvården respektive tandvården.

Idag har Värmlands barn de bästa tänderna i Sverige och Sverige är bäst i världen! Tack vare ett målmedvetet arbete av Folktandvården med framför allt förebyggande arbete, så har man lyckats så bra. Idag har Folktandvården flera tandhygienister än tandläkare, och Folktandvården träffar årligen nästan alla barn upp till 19 år. Några få barn går hos privata tandläkare. Upp till 19 år är tandvården avgiftsfri. Därefter kan man teckna ett abonnemang för frisktandvård och bibehålla sina friska tänder. Detta gör idag c:a 60 % av våra 19-åringar. Men alla över 19 år kan teckna ett abonnemang och priset blir då efter ens tandstatus. Man betalar ett fast belopp varje månad och blir kallad en gång per år. Abonnemanget följer med en 20-åring som flyttar till en annan ort i ett annat län. Detta är ett mycket framgångsrikt sätt att vårda sina tänder. Folktandvården har erhållit flera fina utmärkelser för detta framgångsrika arbete. Vi gratulerar!

Vuxna får idag subventioner tandvårdskostnader över 3.000 kr med 50% och efter 15.000 kr med 85% av den faktiska kostnaden. Trots dessa subventioner blir räkningen för tandvård för dyr för många människor. I den vanliga sjukvården behöver man inte betala mer är 1.100 kr/år. Där efter inträder ett högkostnadsskydd och man får frikort. Varför gäller inte detta för tandvård? Tänderna sitter ju också i kroppen. Om vi skulle införa samma system för tandvård som för sjukvården, skulle det kosta staten 12-15 miljarder under det första året. Sedan skulle kostnaden sjunka allt efter som tänderna blev bättre. Tyvärr verkar det som att Riksdagens ledamöter inte anser att det är värt att satsa på en tandvårdsreform likt sjukvårdens patientavgiftssystem. Om man gjorde det, skulle folkhälsan i landet höjas betydligt, eftersom munhälsan påverkar hela kroppens hälsotillstånd.
Sätt in tänderna i kroppen!

Gert Ohlsson (L)
Ordförande i Folkhälso- och tandvårdsutskottet

Studentmottagning för vårdsökande invigd

I två dagar har vi haft glädjen att inviga Akademiska Vårdcentraler. Här sammanförs utbildning till studenter och personal med patientnära forskning och utveckling för att möta framtidens personcentrerade vård. Invigde gjorde Marianne Utterdahl, ordförande i primärvård och psykiatriutskottet.

2016_02_17 invigning AVC 2016_02_17 invigning AVC_diplom 2016_02_17_marianne inviger AVC_3

Elisabeth Kihlström – Möten en vecka i februari

Vintermånaden februari kom av sig lite och vi har nästan haft vårvärme. För mig som tycker mycket om vinter är det dock lite väl tidigt även om våren är fantastisk.

Veckan som ligger bakom var som vanligt fylld av många möten och aktiviteter av varierande karaktär. Som politiker får jag vara med om mycket och det är alltid intressant att möta människor i olika situationer. Möten är en stor del av livet.

Vad är det då som gör ett möte intressant? Det handlar det nog om att fånga ögonblicket, att leva här och nu och verkligen ta till sig det som händer. Ett möte kan vara kort och ändå ge stora avtryck.

Vi har haft pressvisning av vårt nya operationshus vilket innebar att vi fick möta flera engagerade medarbetare i vården som kommer att ha detta hus som sin arbetsplats framöver. Vilken kompetens och vilket fantastiskt arbete de visade på för att patienterna på bästa sätt ska få en riktigt bra vård i samband med att de opereras. Det handlar om möten som ska skapa trygghet i en situation som kan kännas skrämmande.

En ny mottagning för bentäthetsmätning är invigd och i full gång. De värmländska patienterna kan nu få en ”helkropps-dxa” på hemmaplan. Vi ska ha hög kvalitet på vården för patienter med osteoporos.

Flera möten under veckan handlade om utveckling av vården. Hur vi på bästa sätt ska använda de resurser vi har för att tillgodose medborgarnas behov av vård. I Stockholm fick jag vara med och samtala om vilket kunskapsstöd de nationella myndigheterna bör bidra med för att vården ska bli så jämlik som möjlighet i hela Sverige. I dessa samtal är det viktigt att vi är med, och det är vi!

För min personliga del hade jag också ett intressant möte en kväll med mina kurskamrater från distriktssköterskeutbildningen. Vi firade att det är femton år sedan vi tog examen. Så roligt att få höra vad alla gör idag.

Mot slutet av veckan kom vintern tillbaka och jag kunde ta fram längdskidorna och ge mig ut på en tur i solskenet. Det kan ju inte bli så mycket bättre en dag i februari.

Elisabeth Kihlström, KD
Landstingsråd och ordförande i Sjukhusutskottet

 

Snart öppnar framtidens operationshus

Fredag den 19 februari kl 13:15 invigs Värmlands nya operationshus.
Idag (10/2) fick pressen möjlighet att kika runt i lokalerna.

Här hittar ni ett reportage från VF.

glas entremålning barn

operation

Marianne Utterdahl – Vad är det som lyser bakom molnen?

Så är vi redan inne i februari, och vissa dagar har solen börjat värma och locka med att våren kommer. Och även om vi kommer att få våra stunder av sol och värme och gryende växtlighet – så vet vi också att med all sannolikhet kommer kylan och vintern att göra sig påmind igen innan våren kommer på allvar.

solen%20lyser%20bakom%20molnenSom politiker förundras jag nästan dagligen över hur givande det demokratiska, politiska arbetet är. Att jobba för det jag tror på.  När jag ser hur processerna går i rätt riktning, då är de varma solstrålarna närvarande. Det är underbart. Självklart blir ju inte allt omedelbart så som vi vill eller ens beslutar. De tre gyllene T:na;  (Ting Tar Tid ) är väldigt tydligt närvarande. Till viss del helt naturligt och nödvändigt. Fortsätt läsa ”Marianne Utterdahl – Vad är det som lyser bakom molnen?”

Jane Larsson – Små och stora underverk

Ett nytt år och nya utmaningar. Att vara politiker är ett mycket givande uppdrag. Mycket lär man sig och ansvaret för anställda och ekonomi känns stort och en ödmjuk inställning infinner sig. Det är fantastisk att få lära känna duktiga medarbetare som gör små och stora underverk varje dag för våra patienter.

Idag startar vi med ett landstings-styrelsemöte där vi får information om ekonomi och budget. Att prata hundratals miljoner kronor kan kännas svindlande och ett gediget arbete av våra tjänstemän ligger bakom budgeten.   Fortsätt läsa ”Jane Larsson – Små och stora underverk”

Fredrik Larsson – Nytt år, nya möjligheter

Men egentligen samma utmaningar. Många är vi nog som tar tillfället att planera det nya året med löften och vilja om förändringar. Att utveckla är en stark drivkraft som vi människor ofta pratar om, vi fantiserar om och vi bygger upp våra förväntningar. Men vanans makt är ofta större, när vi måste göra annorlunda så räcker inte alltid viljan till förändring. Att förändra är lite som att kasta sig i det okända. För även om vi planerar och tänker, vi riskbedömer och simulerar olika scenarier så kan vi ändå inte alltid känna oss trygga med att vi gör rätt. Och det är då det är så mycket enklare att göra som jag gjorde igår. Det handlar om både stort och smått. Kakan till kaffet, som min kropp faktiskt inte behöver, att pröva nya sätt att lösa mina arbetsuppgifter på. Alla kan inte vara den där kreativa typen som alltid har en smart idé, men alla kan vara öppna för att det finns smarta idéer. Alla kan bejaka att det oftast finns mer än ett sätt att lösa uppgiften på. Fortsätt läsa ”Fredrik Larsson – Nytt år, nya möjligheter”

Nu blir vården ännu närmre!

bedömningsbil elisabeth kihlström
En av de anställda sjuksköterskorna vid bedömningsbilen Johan Trulsson och Elisabeth Kihlström KD, ordförande i Sjukhusutskottet.

Nu blir vården ännu närmre!

Idag börjar landstingets i Värmland nya bedömningsbil att rulla. Ambulans och ambulanshelikopter kompletteras nu med en ny bilburen vårdnivå som är bemannad med sjuksköterskor.

– Det är roligt att vårt initiativ nu blir verklighet. Vården blir närmre för patienten som får rätt vård direkt. Detta är en del i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård, säger Elisabeth Kihsltröm KD ordförande i Sjukhusutskottet.

De kommer i första hand åka på icke akuta uppdrag för att göra en bedömning. Kan sjuksköterskorna själva ge patienten vården i hemmet så ordnas det. De har också möjlighet att kontakta ambulanshelikopterläkaren eller patientens egen läkare på dennes vårdcentral. Behöver patienten en akut ambulanstransport så ringer ordnar de det. Skulle det  istället behövas en besökstid inom primärvården eller kontakt med rätt instans i sin kommun så ordnar sjuksköterskorna det. Deras uppgift är att lotsa patienten rätt.

bedömningsbil

 

Värmlandssamverkan reserverade sig i Kollektivtrafiknämnden

”Särskild vikt bör läggas vid att få till smidiga bytesmöjligheter mellan den regionala trafiken och fjärranslutningar för att kunna resa över dagen till storstadsregionerna.”

”Nedläggning av tågstationer eller utglesning av utbudet på dessa ger en försämrad tillgänglighet till tågtrafiken, och har hittills inte gett några dokumenterade fördelar. Därför bör det inte ske utan en allsidig utredning av för- och nackdelar i varje enskilt fall.”

Det är några av de saker som ledamöterna från Värmlandssamverkan – Jesper Johansson (MP), Börje Wahlund (M), Erik A Eriksson (C) och Irene von Dolwitz (SIV) – ville lägga till, när kollektivtrafiknämnden tog beslut om ett förslag till nytt trafikförsörjningsprogram som skickats ut så att alla kan lämna synpunkter på det.

Förslagen avslogs av socialdemokraterna i nämnden, men företrädarna för Värmlandssamverkan reserverade sig, och detta har uppmärksammats av SVT Värmland:

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmland/ny-strid-om-stationsnedlaggningar

Kan vi ha förtroende för revisionen?

PRESSMEDDELANDE 25 november 2015

När revisionen hade ordet på landstingsfullmäktiges sammanträde den 24 november 2015 fick ledamöterna förvånande nog höra en betraktelse över det politiska läget. Värmlandssamverkan uppfattade inlägget som synpunkter på hur de olika partierna förväntades agera politiskt i landstingsfullmäktige samt hur partierna borde agera tillsammans.

Revisorerna är fullmäktiges organ och är valda att granska styrelsen och eventuella nämnder samt pröva ansvaret i dessa. Fullmäktige avgör ansvarsfrågan utifrån revisorernas granskning. De förtroendevalda revisorerna har rätt att yttra sig i fullmäktige och där berätta om pågående och utförda granskningar. Det ankommer inte på revisionen att granska fullmäktige eller att ha synpunkter på partiernas samarbeten. Värmlandssamverkan uppfattade inte inlägget under gårdagens fullmäktige från revisionen som partipolitiskt neutralt eller oberoende.

Enligt god revisionssed ska revisionen inte utöva partipolitik i sin granskning utan agera oberoende, opartiska och sakliga.  Det är därför mycket viktigt att fullmäktige har förtroende för att revisorerna utför sitt uppdrag oberoende och utan partipolitiska förtecken.

Värmlandssamverkans ledamöter i Landstingsfullmäktige

Presskontakt
Malin Berglund (M) Ordf. demokratiberedningen 073-832 58 47

Från jord till bord – bred livsmedelsstrategi för Värmland föreslås

PRESSMEDDELANDE

Hur vi lever vårt liv påverkar vår hälsa. Den mat vi äter är en del av vår livsstil. Diskussionen om mat har blivit allt intensivare de senaste åren. Det handlar både om hur och var maten produceras och om vilken mat vi äter. Maten har en mycket stor betydelse för folkhälsan. Därför föreslår Värmlandssamverkan i en motion på regionfullmäktige imorgon att det ska arbetas fram en livsmedelsstrategi med brett perspektiv i Värmland.

Värmland har en relativt stor livsmedelsproduktion, men potentialen är betydligt större. Det handlar om hela kedjan från jord till bord där detta också har en stor betydelse för den allt mer betydelsefulla besöksnäringen. Turister vill se öppna landskap och kunna ta del av värmländska matupplevelser av hög klass.

För att få kraft i utvecklingen så behöver Värmland en strategi där folkhälsofrågor, hållbar utveckling, lokal och regional näringsutveckling kring mat hänger samman. Inspiration till förslaget från Värmlandssamverkan har hämtats från Västra Götaland där detta redan finns.

”Frågan om mat ur ett brett perspektiv är en viktig regional utvecklingsfråga för Värmland. Inte minst ur ett landsbygdsperspektiv” säger Stina Höök, Regionråd (M).

Värmlandssamverkan anser i en motion att det ska tas fram en liknande strategi som Region Västra Götaland har och föreslår det på regionfullmäktige i morgon.

Värmlandssamverkan
Stina Höök (M), 073-083 21 17
Ola Persson (C) 070-672 50 27
Jesper Johansson (MP)
Elisabeth Kihlström (KD)
Gösta Frödin (FP)
Marianne Utterdahl (SIV)

Utveckling är vägen för att möta framtidens vårdbehov

Landstinget i Värmlands ekonomiska omställningsbehov är något att ta på största allvar. Mediabilden som beskriver situationen och tilltänkta åtgärder är dock kraftigt överdriven. Här nedan presenterar vi det omställnings och utvecklingsarbete som pågår.

Landstingets i Värmland utvecklingsplan
Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. Därför har Landstinget i Värmland tagit fram ett nytt vårdsystem med olika vårdnivåer som ska vara flexibla. Satsningar kommer göras på den öppna vården och e-hälsa kommer bli en naturlig del och komplettera det nuvarande vårdutbudet.

Landstinget i Värmland har tagit fram en utvecklingsplan för att uppnå kvalitetsmålen:

  • Inga vårdskador
  • Bästa vårdkvalitet
  • Vård utan köer
  • Respektfulla möten

Bakgrund till utvecklingsplanen är den demografiska utvecklingen i Värmland:

  • Antalet äldre ökar
  • Antalet multisjuka ökar
  • Den arbetsföra befolkningen minskar
  • Förändrade livsstilsbeteenden leder till högre sjuklighet
  • Den psykiska ohälsan ökar

Patienter och anhörigas förväntningar på vården och deras kompetens kring sina sjukdomar kommer att öka och det är något sjukvården behöver anpassa sig till. Här är Värmland först ut i Sverige med att ta fram en sådan plan.

Åtgärder för ekonomi i balans
För att få en ekonomi i balans krävs fokus på kvalitet och patientsäkerhet. Det gör vi genom att jobba målmedvetet med de många förbättringsarbeten som pågår. För att ge patienten den bästa vägen genom vården. De långsiktiga åtgärderna är en förutsättning för att klara den ekonomiska utmaningen framåt. Det har länge varit fokus på att bromsa kostnadsutvecklingen, det vi ser är att utveckling och omställningsarbete har gått för långsamt. Trots att personalstyrkan har ökat kraftigt under de senaste två, tre åren är det fortfarande en tuff arbetssituation, för dålig tillgänglighet och tröghet i innovationer. Vi behöver få genomslag i förändrade arbetssätt för att förbättra vården, arbetsmiljön och ekonomin. Åtgärder såsom utvecklad ambulanssjukvård och skapandet av närvårdsenheterna bidrar till att patienter slipper åka i onödan till den hårt belastade akuten, det förbättrar både patientens helhetsvård samt personalens situation och är kostnadseffektivt. Landstinget i Värmland ser nu över personalstrukturen och i första hand skall personal finnas i vårdnära verksamhet. Därför ses hela organisationen över, från administration till vårdpersonal. Utvecklade arbetssätt med patientsäkerhet och kvalitet i fokus kan innebära fler anställda på vissa ställen, av viss profession och färre på andra. Detta med fokus på långsiktig utveckling genom utvecklingsplanen och förbättringskulturen. Utvecklingsplanen spelar en tydlig roll för att få en ekonomi i balans samtidigt som en ekonomi i balans också är förutsättningen för att åstadkomma utveckling. Där ska vi fokusera på:

  • Hälsofrämjande och förebyggande insatser
  • E-hälsa
  • Arbetssätt
  • Flexibla vårdnivåer och nivåstrukturering

Här och nu måste vi bromsa kostnadsutvecklingen genom att:

  • Prioritera bland projekt som drivs landstingsövergripande
  • Förstärkta restriktivitet när det gäller hyrpersonal
  • Anställningsstopp där endast högsta tjänstemannaledningen kan bevilja dispens
  • Stopp för planeringskonferenser med övernattning och restriktivitet för kurser och konferenser
  • Inköpsstopp för julbord och julgåva 2015

Dessa åtgärder sker parallellt med den långsiktiga utvecklingsplanen.

Flyktingsituationen
Precis som övriga Sverige märker Värmland av att det är många flyktingar som söker sig hit. Landstingets uppgift är att erbjuda hälso- och sjukvård, liksom tandvård, till personer som uppehåller sig i Värmland och är i behov av vård. Och det är viktigt att vi som landsting tar vårt ansvar. Med många nyanlända är trycket hårt i vården. Landstinget arbetar därför både på lång och kort sikt för att möta de ökande behoven och utmaningarna det innebär. På kort sikt i rådande situation har landstinget tillsatt en så kallad regional ledning för flyktingsamordning. På lite längre sikt arbetar landstinget med att införa en ny organisation för flyktingfrågorna, ett länsövergripande verksamhetsområde för asyl- och flyktingfrågor. På grund av det ökande antal flyktingar har kommer landstinget utöka den uppsökande verksamheten och använda mobila team i första hand. I de mobila teamen finns olika kompetenser som är anpassade efter aktuella behov. I dagsläget finns inte någon samlad bild över kostnaden då det är svårt att beräkna både direkta och indirekta kostnader. När den nya asylverksamheten nu tas fram ingår det att ta fram en kostnadsberäkning för den nya organisationen.

Närvårdsenheterna
Närvårdsenheterna är en del av utvecklingsplanen, patienterna ska få rätt vård på rätt nivå på ett kostnadseffektivt sätt.

Utgångspunkten för närvårdsenheterna är att skapa ett bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre genom:

Kompetens och bemanning anpassad till målgruppen

  • Hög servicenivå med ett gott omhändertagande där patienter och anhöriga känner sig trygga i den situation de befinner sig i.
  • Gott samarbete tillsammans med andra länkar i vårdkedjan som möjliggör en sammanhållen vårdprocess anpassad till patientens behov
  • Nytänkande förhållningssätt som söker utvecklingens möjligheter i framtagande av nya arbetssätt och i användandet av ny teknik, anpassat till framtidens hälso- och sjukvård

Avdelningarna kommer kunna ta emot:

  • Patienter som behöver vårdas inneliggande under en begränsad tid och har ett sjukdomstillstånd som inte kräver diagnostik och/eller behandling av mer specialiserat vårdutbud.
  • Patienter som inte är medicinskt färdigbehandlade
  • Patienter som kommer direkt från en vårdcentral, någon av länets akutmottagningar eller från en avdelning på någon av länets sjukhus.

Äntligen är MR kameran i Torsby invigd!

MR Kamera TorsbyMarianne Utterdahl inviger MR Kameran Torsby

 

 

 

 

Idag har vi haft den stora glädjen att inviga Värmlands 4e MR kamera och Torsbys första. En viktig investering för jämlik vård i hela Värmland. Nu finns det MR-kameror på samtliga tre sjukhus i Värmland.

”Detta är resultatet av ett tålmodigt politiskt arbete. För oss är alla tre sjukhusen viktiga för att säkerställa jämlik, tillgänglig och kvalitativ vård för alla värmlänningar”, säger Marianne Utterdahl som invigde MR kameran.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya arbetssätt införs för att öppna stängda vårdplatser

Ett sådant exempel är den omvårdnadsavdelning som i somras hade öppet på CSK och gjorde succé. Alla har varit väldigt positiva och patienterna har känt sig trygga innan hemgång.
http://www.vf.se/nyheter/karlstad/succe-sommaravdelning-pa-csk
Den typen av vårdavdelning har underlättat för alla och personalen har känt sig mindre sliten. Närvårdsenheterna i Säffle och Kristinehamn är ytterligare ett led i detta och har tilldragit sig stort intresse bland landstingets personal, vilket är viktigt att ta vara på. Goda erfarenheter finns från Närvårdsavdelningen i Enköping som blivit en attraktiv rekryteringsingång för hela Uppsala län. Landstinget i Värmland inför nya arbetssätt för att få kvalitet för både patienter och personal.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmland/41-vardplatser-stangda-finns-inte-personal

Utveckling är vägen för att möta framtidens vårdbehov

Pressmeddelande

Vi förstår att allmänhet och personal blir oroliga, besvikna och frustrerade över dagens mediabild av landstinget i Värmlands åtgärdsplaner för att anpassa verksamheterna till den ekonomiska ramen. Vi inser också att oppositionen använder den uppkomna situationen för att ta politiska poäng.

Vi blir kritiserade för att vi inte skulle förstå eller ta ansvar för allvaret i situationen. Sanningen är att vi uppfattar situationen som ännu mer allvarlig än oppositionen tycks göra. De förefaller uppfatta att ett stopp för utvecklingsarbete skulle skapa de resultat som krävs. Det är uppenbart för hela vårdsverige att en fortsatt leverans av vård utifrån samma arbetssätt som idag, blir ohållbar i framtiden.

Detta är anledningen till att många landsting i Sverige står inför stora förändringsbehov. Vissa väljer att använda sig av traditionella nedskärningsåtgärder. Det finner vi som en orimlig väg att gå.

Vi väljer utveckling. Därför har vi tagit fram en utvecklingsplan som utgår från befolkningens behov, med fokus på närhet, kontinuitet, trygghet och kvalitet. Med fokus på förbättringar och patientsäkerhet. Arbetsmiljön skall vara attraktiv och löner konkurrenskraftiga.

Många förbättringsarbeten pågår som syftar till ökad kvalitet och effektivitet samt en långsiktigt hållbar ekonomi. Vi följer noga utvecklingen och kan konstatera att förbättringarna och därmed kostnadsutvecklingen vänder i rätt riktning, men i alltför långsam takt. Vi ser att kostnaderna för vården tenderar att öka snabbt om man inte utvecklar modernare arbetssätt och smidigare vårdprocesser.

Landstinget måste alltså genomföra omställningar för att anpassa kostnaderna till de intäkter som finns tillgängliga – men samtidigt måste verksamheten fortsätta att utvecklas för att kunna utföra sina uppdrag på ett bra sätt. Anpassningen skall därför göras på ett genomtänkt sätt så att det inte drabbar patienterna eller leder till onödiga merkostnader längre fram. Vi har fullt förtroende för tjänstemannaledningen och medarbetarnas medverkan i denna utveckling.

Vi arbetar för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård, anpassad till värmlänningarnas behov.

Fredrik Larsson (M)
Jane Larsson (C)
Marianne Utterdahl (SIV)
Jesper Johansson (MP)
Elisabeth Kihlström (KD)
Gert Ohlsson (FP)

Nollvision för självmord i Värmland

Pressmeddelande

Under 2014 valde 37 personer från Värmland att ta sitt liv. Det är 37 för många. Värmlandssamverkan lägger därför förslag om att Landstinget i Värmland ska ta fram en nollvision för självmord.

Trots att psykisk hälsa varit ett prioriterat område har vi inte nått de resultat vi önskat vare sig när det gäller ohälsa eller självmord. – Att blunda för självmord gör inte att de upphör utan vi måste lyfta upp frågan på agendan och vårt engagemang för psykisk livräddning måste stärkas, säger Gert Ohlsson (FP) ordförande i folkhälso- och tandvårdsutskottet.

Den ideella organisationen Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. I Miami har de på 15 år fått ner antalet självmord bland unga under 20 år med nästan 90 procent genom att vända på perspektiven från ökad psykisk hälsa till noll självmord. – Dessa erfarenheter visar att man bättre kommer åt såväl självmord som en förbättrad psykiatrisk vård och därmed bättre psykisk hälsa, säger Marianne Utterdahl (SiV) ordförande i primärvårds- och psykiatriutskottet.

Värmlandssamverkan föreslår att landstingsstyrelsen tar beslut om att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en nollvision för självmord i Värmland och redovisa det till landstingsstyrelsen i december.

Länk till Suicide Zero http://suicidezero.se

Länk till inslag om ”Inga självmord i Miami” https://www.youtube.com/watch?v=XH-5is2KiFA

Kontakt
Gert Ohlsson (FP), 072-731 48 87
Marianne Utterdahl (SIV), 072-566 77 59
Fredrik Larsson (M), 070-662 91 93
Jane Larsson (C), 070-626 24 56
Jesper Johansson (MP), 073-035 90 52
Elisabeth Kihlström (KD), 070-550 56 65

Varje barn ska prioriteras inom Barn- och ungdomspsykiatrin

Pressmeddelande

Självklart ska varenda familj ha information om de upphandlade resurserna som finns för att möta barnens behov. Vi förväntar oss att detta nu sker. Familjerna ska också ha information om att barn- och ungdomspsykiatrin är planerad utifrån en organisation och resursförstärkning enligt verksamhetens professionella planering. Utifrån det politiskt tydligt givna uppdraget att klara helheten för varje barn och familj, med en kvalitativ vård utan köer.

Problem som rapporterats handlar om att rekrytera till tjänsterna och ett intensivt arbete pågår för att få tillgång till den kompetens som krävs.

Det är viktigt att varje barn ska prioriteras utifrån medicinska behov, ges vård i rätt tid och på rätt nivå och vi för en kontinuerlig dialog med verksamhetsföreträdare. I denna dialog efterfrågar vi ständigt rapport om utvecklingen samt underlag för eventuella behov av ytterligare politiska beslut.

Marianne Utterdahl (SIV), 072-566 77 59
Fredrik Larsson (M), 070-662 91 93
Jane Larsson (C), 070-626 24 56
Jesper Johansson (MP), 073-035 90 52
Elisabeth Kihlström (KD), 070-550 56 65
Gert Ohlsson (FP), 072-731 48 87

 

 

 

Vi fortsätter att ta ansvar trots motstånd

Efter dagens landstingsfullmäktige kan vi konstatera att Värmlandssamverkan och Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet har radikalt olika sätt att att se på ledning och styrning. Vi anser att en tydlig kvalitetsstyrning med respekt för medarbetare och befolkningens behov är ett ansvarsfullt sätt att leda. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har idag drivit igenom en återremiss av Flerårsplan 2016-2018 samt Landstingsplan och Budget 2016 och vill fortsätta utreda. Det innebär att verksamheterna inte skulle få förutsättningar för att planera sin verksamhet i tid inför 2016. Vi avser att fortsätta ta ansvar och den logiska följden blir därför ett extra landstingsfullmäktige. Värmlandssamverkan vill ge verksamheterna de bästa förutsättningarna för att kunna genomföra förbättringsarbetet som påbörjats. Möjligheten att förändra budgeten utifrån ytterligare kunskaper finns fortfarande kvar inför fullmäktige i november precis som tidigare år.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet återremitterade även ärendet med förändring av patientavgifter. Vår ambition i det ärendet var och är att bland annat förbättra för barn och unga och för personer med behov av hjälpmedel.

Vi behöver stödja verksamheterna i förbättringsarbetet, inte lamslå dem.

Värmlandssamverkan

Fredrik Larsson (M), ordförande i Landstingsstyrelsen, 070-662 91 93
Jane Larsson (C), ordförande i Personalutskottet, 070-626 24 56
Marianne Utterdahl (SIV), ordförande i Primärvårds- och psykiatriutskottet, 072-566 77 59
Jesper Johansson (MP), landstingsråd 073-035 90 52
Elisabeth Kihlström (KD), ordförande i Sjukhusutskottet, 070-550 56 65
Gert Ohlsson (FP), ordförande i Folkhälso- och tandvårsutskottet, 072-731 48 87